Kongelige aner?

Started by Camilla Hjertø on Friday, June 5, 2015
Problem with this page?

Participants:

Profiles Mentioned:

Related Projects:

Showing all 26 posts

Si meg - hvor pålitelig er dette verdenstreet? Jeg får opp at jeg slekter på Agnes Haakonsdatter, prinsesse av Norge i en gren, og dermed også Magnus Lagabøter og ei hel rekke med kongelige. I en annen gren slekter jeg på Knud IV "den hellige" av Danmark, og nok en rekke av kongelige.

Det er jo en veldig besnærende tanke. Men jeg syns det hele virker ganske usannsynlig. Hittil har jeg jo selv stort sett bare funnet bønder, fiskere, tjenestefolk, arbeidere, handelsmenn og en og annen kunstnersjel i slekta. Og det har jeg i grunnen vært ganske så fornøyd med. Men hva er egentlig sjansen for at noe sånt kan stemme? Blir hva som helst godtatt her på Geni? Jeg har lyst til å jobbe grundig med å finne kilder til slektsgreinene mine, men tenker at det blir vanskelig å bekrefte eller avkrefte alle leddene, helt opp til disse kongelige. Hvis noen har tanker eller refleksjoner rundt dette, blir jeg veldig glad. Kanskje noen kjenner til hvor omstridte disse slektstrærne er.

Igjen er det kildene som må gjennomgås. Opplysninger uten kilderhenvisning er verdiløse. Så enten må kildene står i profilen, eller så må profileierne stå klar til å svare på spørsmål om hvor de har fått opplysningene fra.

Agnes Haakonsdatter er det nok mange som har i treet sitt, og hanvner du inn på Sudrheim-ætta, så kan du nok regne med å ha Agnes i ditt tre. Det betyr samtidig at du kan fortsette tilbake til Sverre I, King of Norway men der er det stopp på å følge norske kongeslekter siden det er tvilsomt at Sigurd Munn var far til Sverre. Og det er ikke noen i dag som beviselig kan si at de har Harald Hårfagre som ane.

Den danske siden kan jeg ikke uttale meg så mye om.

Det er opp til oss å sjekke at linkene mellom personen på Geni er korrekte, og kutte der tvilen er for stor. Stort sett kommer denne tvilen en gang mellom 1650 og 1550, og du må inn på prester, adelige, kongelige eller embetsmennene som er høyt på strå for å klare å følge noen inn i middelalderen som jo sluttet i 1537. Det er ingen som godtar noen ting her på Geni, alt er opp til oss selv, det eksisterer ikke noe "slektspoliti" som skal godkjenne anerekken din, den må du stå inne for selv. Det er opp til oss å finne ut hva som er riktig eller ikke, og er du i tvil om noe på Geni er korrekt, så start en diskusjon angående den personen, så vil vi sammen prøve å finne ut av hva kildene sier og på den måten få et mer korrekt tre.

De fleste av oss kan ikke engang bevise at vår egen far er vår egen far og enda verre blir det for hver generasjon bakover.

Kynisk sett: Det som står i kirkebøker er jo bare en nedskrevet påstand fra kvinnen som fødte barnet.

Slektsforskning inneholder ingen absolutte sannheter: kun sannsynligheter.

Her på Geni har vi alle muligheten til å bidra på de områdene vi selv kjenner best, og på sikt blir nok verdenstreet det mest riktige, selv om ikke så mange gidder å knytte profiler til kilder, - mest sannsynlig på grunn av alle "snylterne", som noen kaller de som bare henter data herfra og ikke bidrar selv.

Noen områder i Geni er rein fantasi/mytiske, men du risikerer f.eks drapstrusler hvis du antyder at for eksempel ane-rekka fra bibelen er det.

Takk for gode svar. Det er jo sant at vi ikke har bevis for noe særlig, annet enn det som er skrevet. Men i mangel av noe bedre må jo det skriftlige være noe å basere seg på.

Jeg syns det er veldig flott med de profilene her inne som har referanser og kilder, det er til god hjelp,og jeg vil helst også lage flest mulig slike profiler selv. Jeg skal gjøre mitt beste i å lete etter kilder, og så kan jeg se hvor jeg blir stående fast. Akkurat nå har jeg ikke kommet så langt (1600-1700), så det tar nok litt tid før jeg får avkreftet eller bekreftet noe i forhold til disse mulige kongelige anene.

Hej, Camilla.
Följer man källorna så är t.ex Agnes Haakonsdatter, prinsesse av Norge min förmoder, sannolikheten är hög att det är sant, men utrymme för tvivel oavsett hur bra källmaterial som än används kommer alltid att finnas. Det hella blir en fråga om man accepterar källorna eller inte.
I många fall är gårdsarven relativt bra att hänvisa till, följ pengarna, som brottsutredare skämtsamt kan säga, (follow the money), sedan finns det givetvis alltid luckor, präster med tafflig handstil ger utrymme för feltolkningar, liksom människor som under olika perioder har förfalskat sina anor för att framstå som finare. Det många kanske inte tänker på ä att deras metoder ofta innebar att de knyckte andras identiter i dessa släktträd, genom att sätta upp en av sina förfäder som deras barn, män eller fruar, men de källmaterial som dock finns avslöjar ju dessa då leden för släktforskare kommer att innebära släktledskollisioner.

Jag satt igår med två led som gick ihop på detta sätt, bägge leden är styrkta, finns i dansk adelskalender, men går namnmässigt ihop i de senare leden på ett sådant sätt att det handlar om samma personer.
Vilket led som då är korrekt blir nästintill omöjligt att svara på.

Dels kan det handla om förväxlingar i källorna, en person räcker, dels kan det handla om att någon faktiskt bytt namn och vapen, eller blivit införd i den andres familj på felaktiga grunder. Det var en idiot som påstod att det räckte att följa Svenska ättartavlor, för att vara säker på hur det förhåller sig i en annan liknande frågeställning, vilket är fel, då förfalskade släktleder finns intagna även där och först senare har korrigerats i senare tillrättaläggelser.

Vad varje person tvingas till om de vill vara någorlunda säkra blir att gå tillbaka till de ursprungliga källorna, dubbelkolla de olika adelskalendrarna som finns i både Norge, Danmark och Sverige mot varandra, samt se vad andra genealoger bedömmer som mest troligt,
mer än så kan man inte göra och som bäst kan man ändå inte hoppas på ett bättre resultat än högst troligt korrekt. Men har man en större nordiskt äldre adelssläkt i familjen, så kan man fvara övertygad om att man faktiskt är släkt med de flesta andra adelssläkterna liksom kungahusen, å andra sidan är så gott som alla skandinaver släkt med varandra oavsett om man kan bevisa släktleden eller ej, och beroende på var vi bor i norden så blir vi allt mellan första kusiner till 20 männingar, kungligheter inräknat och det behöver vi inte ens göra en släkttavla för att tro på. ; )

Hei! Jeg er veldig glad for å lære mer om hvordan jeg kan finne spor langt tilbake i tid. Jeg er veldig redd for å akseptere slike "falske" ledd som du nevner, derfor tar jeg meg god tid på å finne troverdige kilder.

Nå ser jeg at jeg ifølge dette verdenstreet stammer etter Øystein (Augustinus) Petersen Vereide, som visstnok er bror til Agnes Haakonsdatter. Og opphavet hans er visst omdiskutert. Men slike ting får jeg kanskje se nærmere på når jeg har holdt på en stund. Nå må jeg først få bekreftet eller avkreftet flere andre slektsledd. Så får jeg se på disse fjerne slektningene senere.

Hvem vet. Som du sier, er det jo slik at nesten alle vi skandinaver er fjernt i slekt med hverandre. Og da fins det jo en mulighet for at vi slekter på både det ene og det andre!

Som en tommelfingerregel er det ikke mulig å skaffe troverdig belegg for slektskap med personer som levde for reformasjonen; slikt er bare drøm og fantasi. De aller fleste av oss skal ha store problemer når vi kommer ned på 1600-tallet, om ikke atskillig seinere. - Men bevares, det er lov å drømme og fantasere!

Det har du nok rett i, Audun! Jeg skulle i grunnen ønske at dette verdenstreet hadde færre fantasier og mer fakta. Men det er fort gjort at det blir noen feil her og der, jeg må ganske ofte rette oppi ting jeg selv har gjort, også. I tillegg er det nok en del som har ønsket seg "finere" aner, så klart.

Selv skjønner jeg ikke akkurat det. Noe av det mest spennende for meg, er å se nettopp hvor vanlige folk var. De levde, jobbet hardt, opplevde oppturer og nedturer, gjorde dumme ting iblant, fikk barn utenfor ekteskap, mistet sine nære og kjære, drømte, søkte lykken nye steder, og så videre. Det er så mange spennende historier! For meg betyr det langt mer enn en adelig tittel.

Som lokal slektsforsker og bygdebokforfatter har jeg også funnet mye pynt i "godkjente slektstavler" . Dette konseptet med verdenstreet gir oss kanskje større sannsynlighet, enn å stole blindt på tidligere anerkjente" forstå seg på'ere". Genetisk sett har vi forresten alle overlevd svartedauen - og da var ikke utvalget så stort her i skandinavia.

Nä, utvalet var nog inte särskilt stort, låt se, alla deltagare här hittils.

Ingebjørg Ytterdal - Kalvøsund is your 19th cousin four times removed.

Camilla Hjertø is your 20th cousin four times removed.

Audun Krog Eftedal is your 20th cousin twice removed.

Bjørn P. Brox is your 18th cousin twice removed

Remi Trygve Pedersen is your 13th cousin thrice removed

Og du er min "13th cousin", Ulf! (via en Måneskjold født 1480).

Det er vel noen få tusen dokumenterte personer i Skandinavia på den tiden, mest adelige og storbønder. Etter Svartedauen var det ca 200.000 personer i Norge - vi er nok nedstammet fra de fleste av disse, men hvordan får vi aldri vite.

Camilla: Jeg tror det er ganske sannsynlig at du, og de fleste andre etniske nordmenn er etterkommere etter Magnus Lagabøte. Mannen levde tross alt på 1200-tallet, og det er over 20 generasjoner siden.

Noe helt annet er selvfølgelig å bevise et slektskap!

Nettopp! :D

Jeg har bestemt meg for å la de store navnene ligge for en stund, og heller konsenterer meg om å få dokumentert mine nærmeste slektninger skikkelig. Der har jeg i grunnen nok å gjøre!

En litt annen ting, a propos alle "20th cousins".. Fins det en god oversettelse fra engelsk til norsk når det gjelder slektninger et sted? Jeg tror jeg kan begrepene noenlunde, men når det begynner å bli flere ledd, roter jeg fort.

Den lista er ikke helt riktig, - men det går mest på mangler... men det er vel begrenset hvor stor man orker å lage den lista.

* Det er ikke bare "great-grand nephew" som er "oldebarn av søsken", - alle jentebarn er utelatt.
* Det mangler alle generasjons-forskjeller oppover, - de som er listet der er faktisk de mest uvanlige.. En "first cousin, once removed" er ikke bare "sønn av søskenbarn", - kan også være en datter, men som sagt er "first cousin, once removed" mest brukt på søskenbarn etc oppover generasjonene, dvs søskenbarn av en av dine foreldre etc etc.

Oversetting av slektsforhold er forøvrig helt "i det blå" på Geni. Utvikleren som jobbet med det sluttet, men hadde noe brukbart på gang, og jeg hadde greidd å lage endel oversettingsregler som fungerte bra på Norsk, - etter norsk to-trinns modell, - du fikk "fetter av din mor" på ""first cousin, once removed" som ett eksempel, hvis du kjente retningen på generasjonsforskjellen og kjønn på knekk og endepunkt.

Enig med deg i det, Bjørn, men det var den eneste jeg visste om som tok for seg det Camilla spør om, og lista ville blitt uendelig lang dersom Otto Jørgensen skulle ta med alle eventualiteter på retninger og kjønn. Hovedpoengene er der.

Jeg bruker "n-menning", der "20th cousin" blir "21-menning" (huskeregel: second cousin er tremenning). De der med "once removed" har jeg ikke funnet noen oversettelse for.

Ellers er det artig å ta noen ting "på tvers" - tok meg et prosjekt her en dag med å finne samtlige av mine aner som var i live i 1865 i folketellingen, og få det inn i profilene, for eksempel.... slikt tar tid, men er nyttig!

Tusen takk for oversikt og gode innspill! "Once removed" blir jo "foreldre av" eller "barn til", så det kan kanskje bli litt vanskelig å oversette.

Akkurat nå jobber jeg forresten ikke "på tvers", men litt i hytt og vær... Jeg tror jeg må lage meg en oppgaveliste, ellers blir alt ganske så tilfeldig hva jeg får registrert.

Huskeregelen for "xx Removed" er at tallet angir en generasjonsforskjell på hvor man horisontalt er i slekt.

Once Removed betyr med andre ord at det beskrevne slektskapet er en generasjon over eller under deg.

Det er endel som oversetter "xx Removed" til "xx ganger forskjøvet", dvs "first cousin once removed" oversettes til "søskenbarn en gang forskjøvet".

Ellers:
* Sideveis: Pluss på en siden vi ikke har to-menninger, dvs 3rd cousin er 4-menning
* Vertikalt: Trekk fra en siden vi har begrepet tippoldeforeldre over oldeforeldre og starter nummerering først på tippoldefar som ikke finnes i Engelsk, dvs 3rd great grandfather er en 2-tippoldefar

Hvis det som er registrert i geni stemmer er Håkon V Magnusson min 20-tippoldefar, altså min forfar 23 ledd bakover. På den tiden var det mest sannsynlig under en halv million mennesker i Norge. Hvor mange 20-tipper har jeg? Jo, ca. 8.000.000 (mødre og fedre). Mange av disse er så klart samme person som jeg slekter på via flere veier. Men noe sier meg at sannsynligheten for at jeg eller du slekter på en konge fra middelalderen er forholdsvis høy.

0 1 meg
1 2 foreldre
2 4 besteforeldre
3 8 oldeforeldre
4 16 tippoldeforeldre
5 32 tipp-tippoldeforeldre
6 64 tipp-tipp-tippoldeforeldre
7 128 4 tipp
8 256 5 tipp
9 512 6 tipp
10 1.024 7 tipp
11 2.048 8 tipp
12 4.096 9 tipp
13 8.192 10 tipp
14 16.384 11 tipp
15 32.768 12 tipp
16 65.536 13 tipp
17 131.072 14 tipp
18 262.144 15 tipp
19 524.288 16 tipp
20 1.048.576 17 tipp
21 2.097.152 18 tipp
22 4.194.304 19 tipp
23 8.388.608 20 tipp

Gunnar Normann Årdal is my 14th cousin thrice removed. ; )

Noe slikt ;). Men det er en noen feil på den rekka (Anders og Kirsten Darre). Ellers hyggelig å være i slekt på en eller annen måte!

En snabbkoll borde väl få de flesta normalbegåvade att inse det orimliga, men tyvärr krävs det ju inget intelligenstest för att lägga upp en profil, en del kanske dessutom tror på storken och någon form av deponisystem som gör sådana födslar möjliga...

Ledet kan iofs stämma om årtalen korrigeras men källor saknas likväl. Årtalen som anges beror säkert på just svårigheten för vissa att förstå blommor och bin, fertilitetsfrågor förefaller vara halvt tabu att diskutera liksom att det inte går att utgå från gällande normer i dag som om de alltid skulle varit desamma.

Vi kan med fog anta att människor under kärva tider under medeltiden vinnlade sig om att få en efterkommande så fort det bara gick för att säkra ledet, vilket innebär att en lägre ålder för kvinnor ur högre samhällsskikt oftast är det gällande, dvs att kvinnan skaffar sitt första barn mellan 14-16 års åldern om turen är framme och mannen dito så snart han kan efter 14 årsåldern då han räknades som myndig.

Vi kan även anta att kvinnor och mäns biologi inte skiljde sig nämnvärt från idag och att ju äldre de blev desto svårare bör det ha varit för dem att skaffa barn, en kvinna som föder barn efter 50 är förvisso inte helt omöjligt, men här på Geni är det så ofta förekommande att man lätt får en uppfatting om att gravida 50-60 åringar var en vanlig medeltida syn,
idioti,.

Sedan har vi det där problemet med källor, inte bara att de kan saknas, utan lika ofta hur de skall tolkas och slutligen, vad hjälper det oss att den som lagt ut en profil sitter på en källa om den inte anges?

Att korrigera och att i efterhand leta källor till dessa utlagda "blanka kort" blir ett sisyfosarbete.

Gick via kvinnan i det ledet och hittade en annan väg mellan oss Gunnar, givetvis finns det en del blanka profiler här med,
men ledet skippar Darresläkten åtminstone.

Gunnar Normann Årdal is Skårvangsola's 21st great grandson.
Skårvangsola is your 27th great grandmother.

Ragnild Skårvangssola

Här gick det undan, är det inte tidsresenärer så är det blöjbarn som ordnar biffen!

Född: 6 januari 1290
Sir Otto de Bodrugan, Lord of Trevelyn

dottern

Född: mars 1292
Joan Whalesborough

Showing all 26 posts

Create a free account or login to participate in this discussion