Är detta ett bevis eller ett indicium för att amiral Niels Hammer är släkt med Christian IV?

Niels Andersen Hammer

https://dis-danmark.dk/bibliotek/900520.pdf

I Christian IV: s, Danmarks kung, almanacksanteckningar för 1617 står:
"November 2 gjorde ieg pigernis ved naffn Margrethe og Gørrell Kaastensdotthers bröllop, paa Køben (havn).

Görrel Christiansdatter

Margarete Christiansdatter

Dessa två pigor fick 500 daler vardera av Kung Christian IV, som syns i citatet ovan bör de ha haft samma fader och varit syskon, någon annan rimlig tolkning finns ej.

Gerhard Ludwig Fiedler, (han som stängdes av för att ha mordhotat en annan genianvändare i december 2019), var den som frenetiskt emotsade sig att dels, kungen var pigornas fader, samt dels, att de var syskon. Han fick banden kapade och senare låsta.

Kul att du väckt liv i frågan Johan. Vad gäller uttrycket, med Liff og Blod, så kan det ju tolkas som synonymt med "kött och blod", vilket innebär släktskap.

Fredrik: Ja, den länken är trevlig. Glömde lägga in den. Den finns på Niels Hammers sida också.

Ulf: Ja, är det inte lite intressant och kul om vi inte kunde försöka reda ut det här lite mer i konstruktiv anda - igen.

Gerhard var väl lite fundamentalistisk av sig kanske, och svårt för att se skogen för alla träden. - Vilket man ju måste kunna göra för att lösa det här fallet.

Jag träffade Leif Hammar här för ett par somrar sedan. Jag bor i princip granne med honom där vi har vår stuga. Han tyckte jag kunde Skriva något på Geni om det hela.

Och det var i samband med det som han skickade brevet som Niels skickade Christian IV. Jag la in det som en bild på Niels profil.

Är det någon som kan tyda texten?

"Med liff och blod" - är väl inte någon vanlig avslutshälsning officerare emellan på den tiden?

Sen vet jag inte alls hur man skulle kunna gå tillväga för att fortsätta eller bredda arbetet som Nils Fredrik Beerståhl och Leif Hammar gjorde.

Ni får gärna komma med idéer.

Problemkomplexet kring trippelbröllopet 1617.

Leif Hammar: "Jag ser nu att både Beerståhl och jag inte dragit ut tillräckliga konsekvenser av vad som kommer fram av det. Då (senare delen av 80 -talet) var det ett hektiskt framtagande av arkivmaterial i Danmark och jag satt ett antal gånger på Rigsarkivet i Kbhvn (man skulle väl behöva ett extra människoliv till för detta och det finns ju inte) -
exempel på sån konsekvensbrist var när jag då kunde knyta oberoende källor till vem Görrel Christensdotter gifte sig med (rektor Alanus) 1617 och vem som var hennes mor (=Margrethe Remmertsdatter Sehested). Beerståhl och jag trodde i hast att vi nu också hittat den gemensamma modern till systrarna Margrethe och Gjörrel Christensdotter och så ¨avfördes¨ den gamla teorin att hovdamen Anne Mortensdatter, senare gift med ränteskrivaren Christen Hammer i Kbhvn, var mor och kungen biologisk far till Margrethe Christensdotter. Den teorin vilade faktiskt på mycket god grund (källorna från tiden vittnar verkligen om i alla fall ett mycket nära förhållande). Men jag har tack vare min gamle latinlektor från gymnasiet en noggrann skriftlig översättning av Anne Mortensdatters likprogram. Jag bad min gamle latinlärare att leta efter eventuellt någon väl inlindad anspelning på sexuell relation med kungen. Väl inlindat, för den gamla hovdamen var ju en redbar, ärbar och sedermera gift kvinna samt en god samhällsmedborgare. Och medveten om det, hittade den kunnige gamle mannen en sån i latinet! Ole Worm, likprogrammets författare och universitets rektor i Kbhvn kunde tydligen inte ens på begravningen låta bli det tysta skvallret.
Det är nog så att ¨sexuella snedsteg¨ som Beerståhl uttrycker det ofta kräver kvinnor i plural. För mig känns det därför mer bekvämt att säga att ¨Pigerniss ued Naffn Margrethe og görrel kaastensdotther¨ har gemensam far, men olika mödrar.
Din idé att Christian Barnekow och Margretha Henriksdotter Brahe är flickornas föräldrar är i sig intressant att ta del av. Men jag kunde inte se att några av deras barn hette så, enligt de bifogade länkarna.
Hursomhelst bifogar jag ngt konkret: Slutet av amiral Niels Hammers egenhändiga brev till kungen, skrivet på skeppet Justitia 2 juli 1628. Han undertecknar det med orden: Eders :Kong: Maytz: Underdanige Tiener med Liff og Blod

Man skulle ju kunna fortsätta med diverse arkivmaterial såsom Leif gjorde - i Köpenhamn - men det tar ju tid. Och man borde ju ha en strategisk idé först. Om vart man bör leta.

Sedan skulle man kunna leta arkiv i andra länder såsom i Holland eller liknande. Där man eventuellt inte mörkade information för att dölja utomäktenskapliga barn.

En idé är också att forska mer om vem Niels Hammar var - och vart han kom från. Förmodligen är det ingen slump att det är just han som gifter sig med Christian IV dotter. För om man tittar på exempelvis Roskildehistorie så ser man ju hur släkterna gifter ihop sig. Det är mycket släkter från Slesvig Holstein och som är inflytelserika personer, såsom riksråd osv, som gifter in sig med Christian IV:s överiga barn.. Och ser man på Christian IV syskon verkar ju denna strategi funnits då med..

Men vem var Niels Hammer.. son av Anders Bredesen Hammer och Sophie Madsdatter Hammer?

Kanske kan man får ledtrådar där också.. så att man kan leta arkiv..

Ja. Intressant.

Källor kanske det inte finns. Ännu.

Vad som är viktigast är väl att vara informationskritisk. Och det gäller ju i samhällsanalyser i övrigt också. När man är informationskritisk så analyserar man ju. Man får en helhet.
Enbart källkritisk gör att man inte kommer någonstans. Och vad säger att en källa har rätt.

Undrar vad det står i brevet också. Kan inte läsa det. Det skulle vara intressant. Försöka se om det finns ledtrådar där. .

Alla de barn som skapas i dessa sammanhang borde vara planerade..(Planeringshorisonten på den här tiden på den nivån var flera hundra år, de planterade ekskogar till framtida skepp osv)
Om man jämför med alla syskon till Christian IV och vilka hans döttrar gifter sig med så är det bara ståthållare och länsmän och högadel etc. Ofta just från Schleswig Holstein också. Men ibland kluster mer knutet mot Norge kanske? Den norra delen av riket.

Att Hammer sedan också får får administrera just ett gammalt katolskt kloster och ägorna som hör till. ( räknas som ett län sedan? ) (Reformationen) (Ärkebispfogdar?) Se Steensen Hammershus - också skeppschefer som Niels Hammer..
http://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/Laxmand/Laxmand.htm

Hade Niels Hammer adlig bakgrund? Kyrklig bakgrund? Borgerlig bakgrund? Ja, det talas ju om att han har adlig bakgrund. Så borde det ju verkligen vara om man tittar på alla andra som blir länsmän eller deltog som sjöofficerare i Kalmarkriget etc.

En teori kan ju vara att Kungens personliga investeringar är investerade genom vissa handelsrutter som Amiral Vind och Niels Hammer skyddar med sina fartyg. Men inte bara det, även andra special uppdrag knutet direkt till Christian IV?
Så Hammer kanske kommer från en borgerlig köpmannasläkt , dock hälften adlig eller liknande. På sin mors sida eller liknande.
Gissningar

Niels farmors far:? http://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/Bryske/Bryske.htm

Niels Jepsen och där namnet Hammer kommer från?

Farmorsmor: Mads Steensen? http://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/Laxmand/Laxmand.htm

Farfar: Någon Breide kanske? (Anders Bredesen Hammer) (en Breide?)

Breide är ju även den en gammal Schleswig Holstein släkt..

Även då Margerethe Christiansdotter som Niels gifter sig med har (om antagandet är sant) är en som kommer från dessa Holsteinska släkter också. . Hmmm..

Varför placerar man hennes barn med just Niels Hammer?

Det är nog ingen slump eller fri vilja.

Margarete Reimertsdatter Sehested? (Mette Reimerdotter)

http://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/Sehested/Ullerup.htm

Ja, det är ju intressant med Ostindiska kompaniet såklart. Det är ju vid den här tiden som de börjar etablera sig och blir starka och redan då blir en stat i staten.. Mäktiga som få.
Kanske går de Ostindiska kompanierna (förutom England) genom Holland och Danmark ( innan Sverige vinner 30 åriga kriget och i princip tar över den verksamheten. ) ( Och då går mkt av de "Holländska" Ostindieturerna via Sverige också. ( Sverige gjorde ju Holland fritt )

Christian IV har väl sådana hemliga titlar också. Hemliga ordrar o skit. (typ chef för de Ostindiska operationerna) där Danmark helt enkelt tjänar sina pengar när de inte längre kan göra det genom pengar på tull i Öresund.

På den tiden är väl maktförhållandet till England mindre också. Ju längre bak i tiden man går desto mer lika är vi som länder i population osv. Först är det väl på 1700 och 1800 talen som England går upp till de ofantliga invånarantal som de har nu.

Så ja, Ostindiefarar - hypotesen är ju bra.
Enligt någon av Beerståhls och Leif Hammars artiklar så har Christian IV satsat stora pengar på affärer via Island och Färöarna!? ( Som man kan se att Amiral Vind och Niels Hammer under tid hade som uppgift att bevaka ) Inget konstigt med det iof.. "statliga" intäkter är väl viktiga att skydda.

Sedan ser man ju att Hammar är chef för Holmen.. va det nu är och innebär. Vilka förutom honom har varit chef där? Typ andra speciella personer kanske? Hmm.

Ja ja, vi får väl leta vidare.

Ur wikipedia

"Ekonomiskt sett förde Kristian IV en affärsmässig politik. Han gav handelsmonopol till handelsstäderna, upprättade det isländska, det grönländska och det ostindiska handelskompaniet, och 1616 förvärvade han kolonin Trankebar. År 1619 skickade kungen i väg Jens Munk med fregatten Enhörningen och jakten Lamprenen för att hitta sjövägen till Indien och Kina norr om Kanada. Före avresan talade kungen själv, under en gudstjänst i Holmens kyrka i Köpenhamn, till de 64 män som skulle delta i resan."

Och här har vi ju Munk - en av de andra frillorna Christian IV har är ju en Munk.

(Jag har för mig att Gustav den 2e Adolf tar över en titel av Christian IV senare, (nordstjärneordern kanske)

Att det inte finns så mkt information om det kanske just är för att det har med de Ostindiska kompanierna och göra. Eller att vi inte letar på rätt plats.

https://da.wikipedia.org/wiki/Kirsten_Madsdatter

Här är en länkt till Kirsten Madsdotter. Möjligen dotter till borgmästaren
https://da.wikipedia.org/wiki/Matthias_Hansen_(borgmester)

Där han hade en köpmans -gård - The Matthias Hansen House på engelska
https://da.wikipedia.org/wiki/Matthias_Hansens_G%C3%A5rd

Kan det vara en sådan gård som eller house - hus - som kallades Hammer Hus som du var inne på Fredrik.

Här är en (av många säkert) länk om Islandskompaniet. Niels nämns längre in i artikeln.

http://blogg.slaktingar.se/islandskompaniet-i-malmo/

Här är ett utdrag från "Kong Kristian den fjerde og hans mend paa Bremerholm"

http://nilsson-reijer.se/nils_hammer.pdf

och här är hela.

https://archive.org/stream/kongkristiandenf00lind/kongkristiandenf0...

https://archive.org/stream/kjbenhavnshisto05nielgoog/kjbenhavnshist...

" Sten Villumsen Rosen-
vinge (1613—30). 1618 var den sidste en kort Tid fjærnet
fra Embedet, anklaget for nogle Uregelmæssigheder ved
Ledelsen af dette, hvorfor Skibskaptejnerne Henrik Vind
og Niels Hammer konstitueredes i hans Sted."

"Niels Hammer blev 1. Mart« 1611
Ka[.tejn til Skibs (200 Dir.), udtog i F.'b. 1612 Skuder og
K rejer i Fyn og Langeland, hvorved Lensmændene skulde være
ham behjælpelige, og udsendtes 23. Apr. 1614 med J. Semb i
Vestersøen at holde Strømmene rene. Efter at han først paa
Aaret KUH havde udskrevet Baadsmæud i Bergens By og Len
Hk han sidst paa Aaret. 3. Dec, tilligemed H. Vind Befaling
om at have flittigt Opsyn paa Bremerholm, som han vilde an-
svare og være beka-ndt, „indtil vi anderledes derom tilsigendes
vorder." Han var altsaa konstitueret som Holmens Chef under
S. Villumsens Suspension. I Apr. 1620 begav han sig paa
Nældebladet sammen med Rafael til Størort; og det næste Aar
var han ogsaa Kaptejn paa et Orlogsskib paa Elben; 23. Maj
udskikkedes han i Vestersøen efter nogle fransøsiske Sørøvere
for at blive dem mægtig og føre dem tilbage til Elb. Da Pro-
viantskibet udeblev, — man mente, at det var forulykket, —
nødtes N. H. til i .Tun. at Idbe hjem til København, men fik
dernæst Befaling til atter at indtage sin Station og medtuge en
Klokke til Glykatad. 17. Okt. blev han, eft«r at \ære hjem-
kommen, „for des ene" affænliget til Norge for med Statholderen
der at gøre Anordning om , i hvilke Havne Brændeved til
Jlonialtungen" al Tid kund.« ligge til Rede'). I Jan. 1(522

M Klæd. 1626—28. Sj. Tegn. XXIII. 175. 182. 18«^.. 201. 206.
227. 2F*h. :i86. XXI, 389. XXII. 22:V Sj. Rtg. IH. 187. 471 Kirkehg.
Klæd. 1H21 -28. Fyn. Saml. VI, 410. Khh. Dipl. TV, 755 1. a»4.
VI. .M. N Rigsr. IV, H6ii. V, 118. 2;H). Husching VII. „:^21". .^28.
N Mag. Il, 187. Pers. Tids. I. 206. P Lavritsen, J M.s Navig. sep-
tentr. Nielsen IV, 216. Rothe II, 526. Secher, Rettert. II. a58.
■^ Sj. Reg. 15, :V27. 415. U?, H;. IWO. 17, 11. 43. Sj Tegn. XXI.
152. 573.

198

ndto^ liaii Skibsfolk i Bergen og Ti-ondhjem Len, ved hvilken
Lejligliud der rejste sig Vauskcdigheder ved at faa Forenskab
hos Bønderne; i Apr. tik Rytteren, hvis Chef han var, og Mar-
katten Pas til Østersøen, „nogle Orlogsskibe, som der den sø-
farende Mand belejdigede, at efterstræbe". I Maj 1<)23 havde
N. H. Station paa Støren med Viktor; 7. Jun. 1G24 komman-
deredes han til København at holde Vagt paa Skibene. S. A.
I Jan. var N. H. bleven Foged over Dragsniark Kloster mod
en Afgift og mod at lade sig bruge i Kongens Tjeneste til
Skibs, naar det behøvedes, „hvorfore hannem da skal gives og
fornøjes for hver Maaned, han sejlendes vorder, den Be.solding,
Løn og anden Underholdning, som andre K. Maj. s Kaptejner".
I(j2(i, L Maj designeredes han til Chef paa Flensborg og Under-
admiral over Den flyvende Fisk og Sælhimden, men skulde
underordne sig H. Vinds Adiniralskab , naar denne havde kon-
vøjeret Islandske Komjjagnis Skibe, og derpaa nogen Tid holde
Søen. Forinden havde N. H. været Dommer i M. Bagges Sag
angaaende en Ladning Salt. 1827 førte N. H. Fides paa Elben
25. Apr.— 31. Okt. ; i Nov. befaledes han at udtage det store
Antal af 1200 Baadsmænd i Baahus , Agershns, Tunsberg og
Stavanger Len. 1(328 faar han 16. Jun. Instruks om at be-
give sig med Justitia for Varnemynde, bemægtige sig Skuder
der og indtil videre være Admii'al over Orlogsskibene i Øster-
søen; 6 Jul. gives ham nærmere Anvisning om, hvilke Skibe
der maa udpassere fra Rostok ; en svensk Skipper skal opbrænde
en ved Munden liggende Pram eller i det mindste medvirke
derved^). 16. Dec. forlenedes han med Dragsmark Kloster;
den visse Indtægt skal tilfalde ham kvit og fri, mod at han
lader sig bruge til Skibs uden nogen Besolding, Løn, Kostpenge
og Underholdning paa sig selv og sin Løjtnant. Men denne
Tjeneste til Skibs blev ikke mere fordret af ham. 1634 dømte
han i en Sag angaaende Salget af et Skib 1624 tik han
Skøde paa et Hus ved Bremerholm ved Adelstrædet. Naar
han i KiHit endnu ikke har berigtiget sin 17 Aar gamle Gæld
til B.Haagensen, viser han sig som en daai'lig Betaler. 19. Dec.
1617 døbtes Liger Nielsdatters uægte Barn Gunild, hvortil N. H.
var Fader. 6. Avg. 1618 døbtes en ægtefødt Datter og 1623

') Sj. Reg. 17, 213. 242. 836. 18, 98. :i2?l. Sj. Tegn- XXII, 377.
XXIV, 103. Klæd. 1(;21— 27.

199

.Sønnen Kristf-n. 11. Sept. 1843 omtales hans Enke. der
fik Tillarlelsf til at beholde Fogderiet til 1. Maj 1H44; Ifiol
omtales Enken Mar^ete atter og Sønnen Hans Nielsen H.,
der fik Brev paa den Gaard, som Moderen havde faaet bevilget
paa Liv.stid , og som N. H. paa egen Bekostning havde ladet
opbygge • ). "

http://blogg.slaktingar.se/islandskompaniet-i-malmo/

I denna länk är Niels Andersen Hammer det handlar om.

Men dem kan ju vara sammanlänkade på något sätt.

Här ser man att det inte är Niels Andersen Hammer det handlar om.

http://www.elbogen.nu/Skrifter_pdf/MaFo1936.pdf

http://blogg.slaktingar.se/islandskompaniet-i-malmo/

*I denna länk är det inte Niels Andersen Hammer det handlar om.

Ett stickspår.

Margrethe Bryske

Hennes mest troliga far förefaller vara

Niels Jepsen Bryske, Länsman på Hammershus dito Näsbyhuvud död efter 1534.

Detta är då den felande länken, dvs, det finns inga uppgifter om fru och barn.

Denne var i sin tur son till

Jep Nielsen (Bryske) och N.N. Pedersdotter Steen (Steensen), dotter till väpnaren Peder Steensen och hans hustru Mette Knudsdatter (Krag).

Därigenom skulle följande namn gå vidare i släkten från moderns sida, (obs, Mette är en variant av Margrethe), Nils och Knut.

Anders och Lars, liksom Brede, går däremot vidare från fadern Brede Hammers släkt som förefaller okänd.

Stickspår två

Namnet Brede, till att börja med är det ett väldigt gammalt namn som går tillbaka till tiden för fornaldarsagor vari ur en av sagorna trälen Brede blev ihjälslagen av Sige, som efter dådet blev fredlös, själva ordet brede betyder dock endast bredvid, tänkbart är att det uppstått för att namnge den andra sonen vid en tvillingfödsel, här finner vi även att namnet Halvar, troligen använts på liknande sätt. Detta i sin tur är inte mer främmande än att döpa ett syskonbarn till Bror, därav följer att det är fruktlöst att försöka passa ihop namnet Brede med en plats eller en stad då det inte har med orter att göra.

Tilläggsnamnet Hammar däremot, passar däremot utmärkt in på just det, högst troligen är det initialt taget från en plats med anknytning till just en plats vid namn hammar och har således inget alls med fädernesnamn att göra.

Här är om Bryske (sök på Truid Bryske)
De kom antagligen från Skottland. Truid Bryske som ni ser är med på Roskildehistories släkttavla där är släktens sista man.

https://books.google.se/books?id=r2vLtJFvlwwC&amp;pg=PA91&amp;lpg=P...

Sedan hittade jag den här :

https://books.google.se/books?id=0A5kAAAAcAAJ&amp;pg=PA321&amp;lpg=...

Sök på Hammer och Brede Hammer. Kapitlet börjar på sidan 316 och en mer nogrann beskrivning av släkten Hammer börjar på sidan 321.

Vad står det?

Den Hammerska familjen från Skåne är mycket gammal. Det är besynnerligt att Wielandt i sin; Vapen, "samling Lit. H." har slätt intet om de adliga Hammar. Deras vapen har alltid varit en orm med en hammare, och en femtandad stjärna på hjälmen, och i rött fält på skölden, vilket nu brukas av de i adelståndets Svenska Hammars vapen som ses i den Svenska Vapenboken och adelns matrikel. Bryske och Hammarfamiljen har varit besvågrade. etc...

Okej, här är ju en möjlig väg också?

http://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/Bryske/Bryske.htm

Att Margerete Bryske är dotter till Gregers Carlsen och Kirsten Ludvigsdatter (Gyldenstierne) - ( därav den förgyllda stjärnan i Hammers vapen - iof inte 7 tandad stjärna som i Gyldenstiernas vapen )

Kirstens bror heter Niels, och namnet verkar ju finnas även i Bryskes släkt.

Niels Hammers barnbarn heter sedan också Greger.

Nej, det kan ju inte gå. :)

För många generationer där. Haha.

Niels Clementsen og Niels Henriksen »Arenfeldt« är exempel på personer iaf, som kunnat bli Adel efter att gjort karriär. Sedan introducerades väl ngt slags adelstånd? Också i samband med att reformationen.

Är Hammar en sådan kanske ?

Det står om Niels Jepsen Bryske här (Han avlade en ed till Christian II år 1522 som hans slottshuvudsman (vad kan det betyda?), men ett halvår efter det så intog Lybeckarna Hammershus och förde Nils Jepsen med till Lybeck står det. Så brann slottet sedan delvis ner står det också. Jag vet inte om det gick så bra eller om det kunde bli bra relation till kungen med tanke på det ?:
https://bornholmske-samlinger.dk/wp-content/uploads/2014/10/1921-Tr...

Sten Stensen (Laxmand) 1508-20 og Niels Jepsen (Bryske) 1521. Paa
fredelig Vis aflagde Niels Jepsen 17 /2 1522 Ed til Chr. II som hans Slotshøvedsmand,
men alt i Aug. indtog Liibeckerne Stormløb Hammershus, befriede Kongens Fange,
Trap: Danmark, 4. Udg. Ill. 39
610 Bornholms Amt.
den fynske Bisp Jens Andersen Beldenak og førte ham og Niels Jepsen med til Liibeck.
Slottet blev brændt og delvis nedbrudt. I April 1523 b

Den biskopen har väl en del likheter med Stalin, kom från ingenstans, intrigerade, fängslades, frigavs, men föll på eget oförstånd om vad han fick lov att säga, kidnappades, misshandlades och dömdes till ärans förlust, slutade sina dagar hos släktingar tillintegjord.

I modern tid hade hans egenskaper garanterat fört honom mycket längre än vad som var möjligt då. Farliga människor dessa typer som dyker upp från ingenstans utan "rätt" bakgrund, det finns många exempel på sådana som styrt diktatoriskt i vår tid.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Jens_Andersen_Beldenak

Jag återkommer snart med ett svar. Kul.

Tack för länkar och intressant samtal!

Här är en länk jag kom över genom att söka på brede hammer och bryske.

http://www.androkles.dk/Koch/26Bio.htm

Är det något intressant?

Den tar upp Niels Andersen Hammers brors barn och deras familj. Lars son Brede Larsen Hammer. (Som ju verkar gå i släkten - från Pommern (Platen)?)

Om nu Niels Andersen Hammer är bror till Lars Hammer som var vice borgmästare? I så fall har vi ju Niels far här. (ANDERS HANSEN PLATE (WINCKE))

Eller är de kusiner? Ingen aning alltså..

Hursomhelst så är informationen om Anders Hansen Plate lite intressant. Om hur han kom från Pommern via Gotland och till det danska handelskompaniet.

Och ännu en koppling till Bremerholmen som du var inne på också Fredrik.

Om vi då dessutom tittar på denna länken så finns det information om Hammer igen. Och att de härstammar från Plate.

Men Niels Andersen Hammer nämns aldrig. (Det kan ju iof också vara så - iom att det är en invandrad Adel. )

Niels kan ju ha fått bli "skeppskapten" - såsom en adlig i Danmark bara fick annars? - men iom att de hade adlig bakgrund - och släkt och bekantskap inom handelskompanierna.
- Bremerholmen

https://books.google.se/books?id=dcBBAAAAcAAJ&amp;pg=PA2&amp;lpg=PA...

(sök på Hammer)

Christian IV brukade faktiskt ibland besöka byn Hammar i Norge enligt denna källan.

Diktet forteller at Hamar som by og bispesete ofte hadde kongebesøk. Men etter at byen brant ned og bøndene tokover, så nøyde Christian 4. seg med en natt på stedet.
https://docplayer.me/46994360-Historie-som-argument.html

Är det här Niels Andersen Hammers far? En bror vid samma namn. Men Hanssön i efternamn ist för Anders Hansen von platen. Enligt den andra länken - en myheritagelänk - så finns det två Anders. Men det kan ju vara felaktigt förståss.

Anders Hansen von platen´s barn stämmer väl inte in på Niels Andersens barn iof.

Men ganska intressant lösning på det hela.

Anders Hanssøn Platen

https://www.myheritage.se/names/anders_von%20platten

Oj nu såg jag inte dina inlägg Fredrik, den ville inte uppdatera före jag skrev. Jag ska kolla det du skrivit nu. : )

Jag försöker få fram mer information om Hans (Knutson) Winke. Han ska haft fyra barn då han dog i Stavanger 1591, men inga namn ännu på dem. Fast när han dog står det att barnen ska ha skickats till Köpenhamn till Hans Winkes mor och syster. Hoppas namnen på barnen stämmer.

7.4.1591 (NRR III side 168) var Hans Winke i Stavanger død, og hans fire barn var foreldreløse. Biskop Jørgen Erikson ble bedt om å selge alt inkludert et sagbruk, og sende barna til København til Hans Winkes mor og søster.

Källa: http://www.kvitrud.no/stvgr.htm

Så i så fall skickades Hans Winkes barn till hans syster Boel som alltså var gift med Anders Hanssøn Platen. Det var väl precis samma namn som du nämnde Johan.

I så fall var Anders Hanssøn Platen kanske fosterfar till dem, men inte biologisk far.