Albert Engström

Tecknare och författare. Professor. En av de aderton i Svenska Akademien och innehade stol nr 18 från 1922. Utgifvare af tidningen "Strix",

Ref.:

• Wikipedia
• Riksarkivet SBL
• Gravsten
• Litteraturbanken

  ---

GEDCOM Note

1869. Albert Engström föddes 12 maj i Bäckfalls gård i Lönneberga socken. Det är svåra tider i Småland när Albert föds. 1867 regnade skörden bort, 1868 torkade skörden i solen. 1869 är nödens år. Hundratals, kanske tusentals människor svälter ihjäl. Familjen Engström har det svårt men många andra har det ännu värre. Huset där Albert föddes var en två-våningsbyggnad från senare delen av 1700-talet. Nedre botten innehöll svale, storstuga och kök, övre planet bestod av en kammare och ett storstugerum försett med ett vackert valvtak. Värme gavs genom öppna spisar i samtliga rum. I köket en spiselhäll. (enl Helmer Lång) En gammal kvinna i trakten hjälper till vid födseln. "När denna gjort i ordning den lille, tog hon, som seden var, en bok och lade under hans huvud. Det brukade vara böckernas bok, bibeln, eller en psalmboktillgänglig för sådant, men då gossens far såg på boken, fann han att det var ett lexikon. "Den pojken blir säkert professor", sa gumman." (ur "Den unge Albert Engström" av Helmer Lång) </line><line /><line>Albert var son till lantbrukaren Laurentius (Lars) Erhard Engström (född 1841 i Vånga, Östergötlands län, död 1926 i Hult, Jönköpings län) och Antigonia Margareta (Gonny) Lindner (född 1843 i Vena, Kalmar län, död 1924 i Hult). Fadern blev sedermera tjänsteman vid Tändsticksfabriken i Mariannelund och senare stationsinspektor vid Nässjö-Oskarshamns järnväg, först i Bohult och därefter i Hult från 1878 och fram till sin död. </line><line /><line>1871 föds brodern Fredrik Laurentius Leonard i Bäckfall. I det nybildade samhället Mariannelund startades en tändsticksfabrik 1869, samma år som Nässjö-Oscarshamns Järnväg Aktiebolag fick konsessionen ett bygga en bana. Namnet Marianelund var tagit efter det närbelägna godset Mariannelund, och inte långt från stationen hade en by vuxit upp kring Hesselby kyrka. 1873 fick bonden Lars Engström anställning som underordnad tjänsteman i bolaget. </line><line /><line>1873 föds systern Antigonia, kallad Anna i Hessleby. Järnvägsbyggandet hade gått från Oscarshamn och västerut. När det kom till Mariannelund 1874 och trafiken kom igång, blev Lars Engström anställd vid stationen. Järnvägen i sin helhet invigdes 18/11 1874. I början av 1870-talet låg vid torget i Mariannelund endast en handelsbod. Bakom denna låg Lilla Torgstugan, där familjen Engström bodde, så en kassern med bostäder för arbetarna och skolrum samt slutligen fabriksområdet. Tändsticksfabriken låg där senare en Sulfitfabrik byggdes. Lilla Torgstugan var en timmrad röd stuga med på nedre botten två lägenheter med vardera ett rum och kök samt ett gavelrum på övre botten. Albert berättar senare i "Järnvägen och jag" om eländet i arbetarkassernerna: "Glädjelösa vardagar, då de förgrämda kvinnorna, vida om underlivet i väntan på nästa unge, hämtade männens veckoslantar och köpte härsken sill hos samvetslösa handelsmän, och hemska lördagskvällar och söndagar då orgier firades inomhus och utomhus och knivarna sutto löst." Det fanns stora engelska intressen i järvägsbygget. Anledningen var att det behövdes trä till de engelska gruvorna. Baggböleri, hänsynslös skogsskövling var drivkraften "Järnvägen var mest byggd för att England skulle få billig pitprops till sina gruvor och där såldes skog och skövlades, så att det var ingen måtta med det. Det fanns svenska skojare också, gudbevars, som skrevo skurkkontrakt med de arma bönderna, vilka icke förstod sig på annat än hederlighet och trodde alla om gott och slutligen stodo där lurade och på bar backe." (Albert Engström ur "Kola-Pelle" Läsebok för svenska folket) Engelska ingenjörer och tekniker hade kallats in till järvägsbygget. Albert Engström minns dessa "utskum från industriområden i det rökiga och omoraliska, fast till det yttre korrekta England." Ofta blev det slagsmål mellan dessa rallare och arbetarna vid tändsticksfabriken. "Knivarna gingo och brännvinsbuteljerna yrde i luften i form av skärvor, sedan de råkat någon okammad skalle. Vi barn gingo lugnt ibland de kämpande och lärde oss tagen. Vi lärde oss kasta sten och sätta krokben. Vi har alla sedan haft mycket nytta av allt detta i livet." (ur "Memoirer) </line><line /><line>1875 blev Lars Engström befordrad till stationsmäster vid Bohult station, några mil österut på Nässjö-Oscarshamn järnväg. Lönen var liten, omkring 50 kronor i månaden. En järnvägsarbetare tjänade ännu mindra, högst 75 öre per dag. När Engström kom till Bohult fanns inte ett enda hus kring stationen. Bara ett par gårdar och ett torp i närheten. Men sedan trafiken kom igång byggdes flera hus, bl.a. handelsbod, smedja, skomakeri coh skrädderi. </line><line /><line>1878. Flyttar till Hult. Fadern blir stationsinspektör. 1879 föds systern Signe Antigonia Eleonora i Hult. Värnplikt 123 33/90. "Hinderslöshets bevis till Nyköping till Nyköping 6/9 1894!" (enl Hult AI:15 sid 58) 1894 7/11 flyttar han till Linien 8, Södermanland. 1888. Mogenhetsexamen i Norrköping. Skrev därefter vers och prosa i Eksjö tidningen och Smålands Allehanda. 1888-89. Informator hos familjen Norström i Mullsjö. 1889-91. Uppsala universitet. Studerar latin och grekiska under 4 terminer. Tiden i Uppsala ägnade han åt nationslivet, där han blev både klubbmästare och Rolighetsminister i Östgöta nation. Bekant med Bruno Liljefors. 1890. Exercis på Hultsfred slätt. 1891. Informator på Mörlunda prästgård. 1892. Informator på Mossebo herrgård i Pelarne. Albert Engström träffade Sigrid Sparre i slutet av februari 1892, i Eksjö, förlovar sig med henne samma år och de gifter sig 23 september. 1894. </line><line /><line>Barn: Malin (1897-1967), Lisa (1901-1982) och Lars-Bruno (1910-1972). Malin var under åren 1916-1918 förlovad med Evert Taube. </line><line /><line>1892-93. Elev vid Valands målarskola i Göteborg. Carl Larsson som lärare. 1893. Flyttar till Stockholm. I augusti 1893 återvände Engström till Göteborg, där han bodde i sin gamla bostad Ullstorp vid Örgrytevägen. Han påbörjade en beställning han fått på rekommendation av Carl Larsson, att för Ölhallen Weise måla en fris med grotesker, som skulle bli en meter hög och 40 meter lång. Redan 24 augusti kunde han meddela Carl Larsson, att han fullbordat målningen och fått 500 kronor i arvode. </line><line /><line>1894. Gifter sig med Sigrid Sparre. 1894-96. Medarbetare i skämttidningen Söndags-Nisse. 1895 gick Engström på Konstakademins etsarskola och tog lektioner för professor Axel Tallberg. 1895. Bröllopsresa till Tyskland, Italien och Frankrike. Medlem i Publisistklubben. 1897-1924. Redaktör för Strix. 1924-1940. Redaktör för Söndagsnisse-Strix tillsammans med Hasse Z. 1900. Flyttar till Grisslehamn. Från 1916 vinterbostad i Stockholm. 1901. Medlem i samfundet S.H.T. där han fick namnet Strix. 1902. Förvärvar kaptensbostället Augustberg i Grisslehamn. </line><line /><line>1911. Resa till Island tillsammans med forskningsresanden Thorild Wulff. (Skildrad i Åt Häcklefjäll 1913) 1916. Resa till USA. (Inslag i Hemma och på luffen, 1916, och i Medan det jäser, 1918) </line><line /><line>1919. Ledamot av Kungliga Akademien för de fria konsterna. 1922. Ledamot av Svenska Akademien på stol nr 18. Albert var engagerad i Folkomröstningen om rusdrycksförbud i Sverige 1922. Hans sympatier låg hos nej-sidan, ett engagemang som resulterade i affischen Kräftor kräva dessa drycker!. </line><line /><line>1923. Resa till Sovjetunionen.(Skildrar i Moskoviter, 1924) 1925. Tillförordnad professor i teckning vid Konsthögskolan och fungerade där till år 1935. 1926. Studium av Gotska Sandön, dit han också tidigare gjort resor. (Bild- och ordkonstverket Gotska Sandön). Invald i sällskapet Februari-Gubbarne. 1927. Filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet tillsammans med Bruno Liljefors. 1928. Kommendör av Nordstjärneorden. 1929. Resa till Korsika. 1931. Resa till Frankrike. 1936. Resa till Sydafrika. (Skildrad i Med Kaaparen till Afrika) 1938. Drabbad av halvblindhet. 1940. Död 16 november. Begravd på Hults kyrkogård i Småland. Albert Engström begravdes söndagen den 24 november 1940 på Hults kyrkogård bredvid sina föräldrar. Jordfästningen förrättades av hans gamle vän, hovpredikanten Gustaf Malmberg, som bland annat sa: "I denna bygd har hans vagga stått. Nu kommer han åter från det skiftande livet för att gå till vila vid fars och mors sida. Ett människoliv är avslutat, rikt och sällsamt som en saga, underbarare än den, som spände sin skimrande himmel över den lille läsande gossen i stationshuset...". </line><line /><line>Titlar ingår i "Skrifter": 1905. En bok 1907. Mitt liv och leverne 1908. Äventyr och hugskott 1909. En bok till 1910. Min 5:te bok 1911. Genom mina guldbågade glasögon 1912. Kryss och landkänning 1913. Åt Häcklefjäll 1914. Bläck och saltvatten 1916. Hemma och på luffen 1918. Medan det jäser 1919. Min 12:te bok 1920. Ränningehus 1921. Hemspånad och taggtråd 1923. Adel, präster, smugglare och bönder 1924. Moskoviter 1925. Agnarna och vetet 1925. En konstig blandning 1926. Gotska Sandön 1927. Med penna och tallpipa 1927. Ur mina memoarer 1928. Anders Zorn 1929. Vid en milstolpe 1930. Boupptäckning 1932. Mot aftonglöden 1934. Naket o.s.v. 1937. Med Kaaparen till Afrika 1938. Läsebok för svenska folket </line><line /><line>Titlar ingår i "Gubbar": 1900. Bland kolingar, bönder och herremän 1901. Tokar, kloka och som folk är mest 1904. Tråkmånsar och gyckelbockar 1910. Grandet och bjälken </line><line /><line>Mappar: 1908. Ett tjog teckningar ur Albert Engströms portfölj 1909. Väggprydnader och bordsdekorationer 1918. Rospiggar 1919. Tio teckningar 1923. Xylografen. Ett porträtt i 10 litografier </line><line /><line>Övrigt: 1896. Vänner och bekanta uppsnappade i förbifarten 1897. En gyldene bok 1897. Öl-ländingen herr Malte Humleknopps Sommarbesök å "Prippska Terassen" 1899. Medmänniskor 1901. ABC-bok. En lättfattlig vägledning för den lille tidningsmannen och den stora allmänheten 1901. Bladnegrer och annat folk. En samling vidriga fysionomier, kärleksfullt återgifna av Albert Engström 1902. Över ett halvtjog vackra smålandsvisor och en vals. Med teckningar och musik av Albert Engström och Nalle Halldén 1906. Riksdagsgubbar 1915. Riksdagsgubbar. Med hexameter 1923. August Strindberg och jag </line><line /><line>Postumt: 1944. Lukas Mosak 1946. Pyttans A-B och C-D-lära eller Antibarbarus diktad i augusti 1896 av farbror Acke, farbror Albert, farbror Verner ... 1952. Siktat och sammalet 1953. En brevbok. Brev till Sigrid 1892-1939 1959. En rospigg och andra berättelser

Albert Laurentius Johannes Engström

Tecknare och författare. Professor. En av de aderton i Svenska Akademien och innehade stol nr 18 från 1922. Utgifvare af tidningen "Strix",

Ref.:

• https://sv.wikipedia.org/wiki/Albert_Engstr%C3%B6m
• http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=16170.

Albert var från 1894 gift med Sigrid Sparre af Rossvik, som han lärde känna när han var informator på Mossebo i Pelarne socken, så ätten Sparre var nog AE välbekant med. Sigrid var dotter till major Ludvig Sparre af Rossvik (1823–1895), som även var amatörmålare och dennes hustru Gerda Sköldberg (1841–1871). Sigrids bror Erik var i sin tur gift med Albert Engströms syster Anna.