Anna Knutsdotter

Se gärna släktträd i fliken "Media", copyright: Stefan Jernberg,[https://jernbergs.org/].

Annas mamma hette Anna (sannolikt Michelsdotter). Anna var i alla fall sondotter till Jöns Bengtsson i Klingsbo. Vägen dit går genom två domboksprotokoll samt ett brev skrivet av Karins syster Margareta.

Anna - "Salig" åtminstone i maj 1661 - hade åtminstone tre systrar som hette Margareta, Kerstin och Karin och en bror som hette Knut. Systrarnas namn framkommer i ett domstolsprotokoll från den 19 maj 1661 där systern Margareta sålde sin arvejord - sin systerjord - i Klingsbo efter sina föräldrar till Peer Jönsson. Knut hade en halvbror vid namn Michel Jönsson som också nämns i domboksprotokollet genom att Peer Jönsson köpte jord Michel Jönsson hade ärvt av sin halvbror Knut. Det betyder självklart att Knut Knutsson och Michel Jönsson hade två olika fäder. Källa: AiD: Kopparbergs o Näsgårds län/Säters o Tuna tingslags häradsrätt (W) AI:5 (1661) Bild: 540 Sida: 51 . NAD: SE/ULA/10593

Margareta hade i ett brev daterat Stockholm den 19 september 1653 hon skickade till Peer Jönsson nämnt att Knut Knutsson var hennes bror (brevet finns bevarat i Klingsbo gårdsarkiv, Sockenarkivet, Stora Skedvi). Och i domboksprotokollet från 1661 framgår att Margareta hade tre systrar man alla vet namnen på. Och deras bror Knut Knutsson var i sin tur halvbror till Michel Jönsson.

Michel Jönssons pappa hette Jöns Andersson och bodde vid Klingsbo kvarn. Jöns hustru, det vill säga Michels mamma, hette Anna (källa: Kopparbergs, Säters, Näsgårds län+Österdalarne tingsl häradsrätt (W) AI:11 (1644-1645) Bild 3750 / sid 79 (AID: v222843.b3750.s79, NAD: SE/ULA/10597); Leif Olofsson, Klingsbo i Stora Skedvi från medeltid till nutid, Säter 1986, s. 50). Noteringen i domboken lyder: "h Anna Jönses vid Kvarnarna i Fiskarbo i Skedvi socken skrifteligen av mig stämd vid vite, kom intet, fältes det att utlägga nämligen 40 mrk". Fiskarbo låg under Klingsbo bergfrälse, det vill säga Stora Klingsbo. I Fiskarbo fanns på den tiden åtminstone en kvarn vid den strida Fiskarboån. År 1713 fanns det fyra kvarnar vid Fiskarboån (för Fiskarbo under Klingsbo bergfrälsehemman se Leif Olofsson, Gårdar och byar i Stora Skedvi socken. Gårdsnamn och ortnamn, deras betydelser samt tillhörande personhistoria, Säter 1993, s. 215). Så kvarnen i Fiskarbo där Anna bodde var densamma som kvarnen i Klingsbo i domboksnotisen om att hon var stämd till tinget i en bötessak men inte dykt upp.

Denna Anna var därmed med allra största sannolikhet Knuts och Knutssystrarnas mamma som varit gift med en viss Knut, det vill säga Knutsyskonens pappa. Att Anna var Knutssyskonens mamma förklarar också varför Knutssystrarna hade jord i Klingsbo efter sina föräldrar eftersom Annas farfar var från Klingsbo och Kämparvet.

För i ett domboksprotokoll från tinget i Stora Skedvi 14 juni 1679 framgår att Michels Jönssons mamma var sondotter till Jöns Bengtsson i Klingsbo (källa: Kopparbergs o Näsgårds län/Säters o Tuna tingslags häradsrätt (W) AI:21 (1679) Bild 310 / sid 29 (AID: v222810.b310.s29, NAD: SE/ULA/10593). Med tanke på namngivningen av sonen Michel var Annas pappa sannolikt Michel Jönsson som var en erkänd son av Jöns Bengtsson. Annas farfar var i alla fall Jöns Bengtsson.

Citat från domboken 19 maj 1661:
"Peer Jönßon i Klingsbo fick fasta på efftergeh:de. Jord som han af dheße effterfölliande kiöpt haf:r, nembl. af H. Margareta Knutsdotter sin Systerdel hon haf:r ärfft effter sine föräldrar i Klingsbo, en teg i Hans Larßons tächt, en teg med kiällar på östre sidan om wägen, Stenbacken b:d, en teg nedan för dÿkiet Mÿrtegan b:de och en teg på både sider om korn ladun, Item en sÿsterdeel i Kåhlgården för 150 d. K:mt. H. Kierstin och h. Karin Knutßdotters mödrenes arfjord belägen in wed gården i Klingsbo, både ofwan och undan wägen; Item en gammal nedersutin stugu med dheß tillhörige sampt, så och en liten kåhlgårdh sampt; än en liten sampt op wed Korn ladun, föreståendes ochså här uthi dheras Sahl. Systers h. Annas treding, för 70 dal:r Kmt:r Af Michel Jönßon 5 sampl(??)och 3 bemdh. sampt hans del i Mÿran, Stenbacken och Engie sampt skogh och skiuhl dito [det med streck uteslutit] som han effter sin halfbroder Knut Knutßon ärfft haf:r för 25 dal:r K:mt. Noch en liten teegh wed Kornladun norrom sidan och mitt för bärsß 3 Sterpl(??) hållandes, för 14 dal:r K.mt. Än haf:r Peer Jönßon inbördes sin fader broders Knut Ingels:s Jord nembl. en teeg i Stötäppan af Hans Larßon Skutman för 70 dal. K.mt."

Citat från dombok 19 september 1679 Stora Skedvi:
"[...] framkallades Michel Jönsson wed Klingsbo qwarnen, hwilken berättade sin Modher /: som war den uthi ofwanb:e gamble domd omrörde Jöns Benchtsons i Klingsbo Sohnedotter, och för 25 åhr sedan ähr dödh blefwen : / [...]".

Med tanke på namngivningen, att Anna hette Anna efter sin mamma tyder på att hon kan ha varit den äldre, om inte den äldsta, av systarna.

Enligt boken om Klingsbosläkten av Leif Olofsson (Säter 1996) s. 112 var (Annas syster) Kerstin Knutsdotter gift med Jöns Ingelsson från Stora Klingsbo. En av sönerna hette Per/Peder Jönsson, det vill säga samma Peer Jönsson nämnd i domboksprotokollet från år 1661. Det betyder att Peer Jönsson köpte sin mosters jord, det vill säga mamma Kerstins syster Margaretas arvejord, vilket i sin tur betyder Peers morföräldrars jord eftersom Margaretas arvejord var efter hennes föräldrar, och i sin tur efter hennes morföräldrar, och hon sålde sin del av den - sin systerdel - till systersonen Peer.