Johannes Laurentii

Kyrkoherde, riksdagsman.

I stamtaflan över adliga ätten Bure No 126 står i tab. 5 följande:

Johannes Bureus, Laurentii son, annars mäster Hans Larsson kallad: född d. 24 januari i Säbro. Blef 1566 Kapellan i Själevad, 1569 Kyrkoherde därstädes; 1570 Docens i Gefle skola, 1590 Kyrkoherde i Säbro. Underskref 1590 Upsala mötes beslut död 1615.

Gift med Anna Segersdotter (som sedan fick prosten i Nordingrå Olaus Martini, Biskop Martini Olai fader) dotter af Knapen Seger Olofsson i Uensjö? och Gertrud Ulf

(Ett tidigare gifte med en Kerstin Zynthia enligt Bygdéns herdaminne har ej kunnat beläggas. Enligt Supplementet (2004) av Carl Szabad har hon troligen aldrig existerat.)

Infogat av Herman Kihlstedt 2009 10 30

Docent i Gävle skola 1570. Kyrkoherde 1589 i Själevad, därifrån transport till Säbrå.

Undertecknade Uppsala mötes beslut 1593 och som riksdagsman Söderköpings riksdagsbeslut 1595.

Begravd i Säbrå kyrka mitt för altaret. Sonen Jacobus Zäbråzynthius Bure (1572-1642) blev professor och biskop i Strängnäs.

Johannes tog namnet Bure efter sin bror Engelbertus hustru Elisabeths släktnamn Bure. Elisabeth var f.ö. moster till den berömde run- och fornforskaren Johan Bure (1568-1652) (Johannes Thomae Bureus) Litt: G. Stålbom: Runristningar, s 59.

Johan Bure var ivrig släktforskare och menade sig kunna föra sin släkt tillbaka till Olof Skötkonungs tid, vilken,som framgår av nedanstående anor, även Johannes härstammade ifrån.

Johannes Laurentii, född 1548-01-24 i Säbrå sn (Y), död 1603-04-26 i Säbrå sn (Y).

Kyrkoherde i Helgum, Säbrå sn (Y). Komminister i Säbrå på 1570 talet Kyrkoherde i Säbrå 1589-1603 Enligt brev av Johan III 29/3 1591 tillerkändes han 6 pund spannmål, vilket senare konfirmerades sv Sigismund och hertig Karl 27/2 1596 Undertecknade Uppsala mötes beslut 1593 och Söderköpings riksdagsbeslut 1595. Liksom sin broder upprätthöll han även kyrkoherdetjänsten i Härnösand, dock endast under åren 1596-1603. Att han fick sköta Härnösand från 1596 berodde på att kyrkoherden Laurentius Jonae där kommit i slemmt rykte att ha belägrat klockarhustrun i staden och det tog långan tid innan han kunde fria sig från beskyllningen. Han blev begravd i sin faders kyrka mitt för altaret. Han hade liksom fadern varit förmögen och ägde flera hemman, som nu tillföll änkan i sitt andra gifte, Anna Segersdotter och barnen: 14 3/4 Seland i Helgum, 13 1/2 Seland i Brunnäs, 7 1/2 Seland i Åm, 3/4 Seland i Berglägden

Johannes fortsätter söderut och kommer 1601 till prästen Petrus Laurentii, kyrkoherde i Skön.

Bureus hade vid Uppsala möte 1593 träffat dennes far, ståndsriksdagsmannen Laurentius Jacobi, som deltog i mötet liksom Bureus gjort som skrivare.

Petrus Laurentii berättar sägnen om Fale Bure och att hans företrädare och far kyrkoherden och ståndsriksdagsmannen Laurentius Jacobi sagt honom, att allt detta skulle ha funnits verifierat i en bok och genom ett bemålat vapen, som båda förvarats i kyrkan fram till 1570 då de tagits därifrån av krigsöversten Johan Siggesson. Denne påstod sig vara av Fale släkt och ville bevisa sin härkomst inför Johan III med dessa klenoder. Johan och brodern Christoffer blev också adlade. Johan Siggesson bosatte sig med sin fru Anna på Svartingstorp och ska båda ha blivit begravda i Åby kyrka.

Klenoderna försvann sedan under danskarnas härjningar i Kalmartrakten, år 1611 brändes både slott och stad.

Mycken kritik har riktats mot dessa legender vars trovärdighet starkt ifrågasatts. Bland dessa kritiker märks särskilt den s.k. riksprosten, sedermera biskopen i Härnösand, ståndsriksdagsmannen och en av de första ledamöterna i Gustaf III:s Svenska Akademi, CG Nordin. Biskopen var känd som en gosse som talade rent ut om vad han tyckte. Han sa frankt, att han ansåg att Bureus fabulerat detta för att få adelskap. Dock medgav han samtidigt eget Bure släktskap på Säbrågrenen och att anfadern Laurentius Svenonius, född 1507, lärt sig läsa och skriva hos abboten herr Jon.

---

Han var komminister på Sæbrå på 1570-tallet. Visepastor i Sjælevad i slutet av 1588 og ble i 1589 Kyrkoherde i Sæbrå fra 1589-1603. Han uppges ha vært dosent i Gævle skole 1570, siden kommunister i Sæbrå. (Kilde: Bygden) Enligt brev av Johan 111 den 29.03.1591 ble han tilkjent 6 pund spannmål, hvilket senere konfirmerades av Sigismund og Hertig Karl den 27.02.1596. Han undertegnede Uppsala møtets beslutt i 1595. Som sin bror opprettholdt han også Kyrkoherde tjenesten i Hærnøsand, men kun under årene 1596-1603. Grunnen til at han fikk lov til å betjene Hærnøsand stift fra 1596 berodde på at Kyrkoherden Laurentius Jonae fikk et ondsinnet rykte på seg at han hadde en historie med klokkerkonen i byen, og det tok svært lang tid før han kunne fri seg fra alle beskyldninger. Johannes Hans ble begravet i sin fars kirke mitt foran alteret. Han hadde lik sin far en stor formue og mange hjem.

(Kilde: Michael Østman)

---

http://wc.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&db=janeur&id...

Johannes Laurentii, född 1548-01-24 i Säbrå sn (Y), död 1603-04-26 i Säbrå sn (Y).

Kyrkoherde i Helgum, Säbrå sn (Y). Komminister i Säbrå på 1570 talet Kyrkoherde i Säbrå 1589-1603 Enligt brev av Johan III 29/3 1591 tillerkändes han 6 pund spannmål, vilket senare konfirmerades sv Sigismund och hertig Karl 27/2 1596 Undertecknade Uppsala mötes beslut 1593 och Söderköpings riksdagsbeslut 1595. Liksom sin broder upprätthöll han även kyrkoherdetjänsten i Härnösand, dock endast under åren 1596-1603. Att han fick sköta Härnösand från 1596 berodde på att kyrkoherden Laurentius Jonae där kommit i slemmt rykte att ha belägrat klockarhustrun i staden och det tog långan tid innan han kunde fria sig från beskyllningen. Han blev begravd i sin faders kyrka mitt för altaret. Han hade liksom fadern varit förmögen och ägde flera hemman, som nu tillföll änkan i sitt andra gifte, Anna Segersdotter och barnen: 14 3/4 Seland i Helgum, 13 1/2 Seland i Brunnäs, 7 1/2 Seland i Åm, 3/4 Seland i Berglägden

---

Verksam i Säbrå församling.

---

Johannes Laurenti ( Hans Bure ) Kyrkoherde i Säbrå Pastorat, Härnösands stift.

---

Docent i Gävle skola 1570, sedan komminister i Säbrå, tjänsgjorde i slutet av år 1588 som vice pastor i Själevad och blev kyrkoherde där, men fick redan samma år genom pastorsbyte med sin bror Engelbert transport till Säbrå. Som vederlag för de från gället avsöndrade annexborden i Stigsjö och Häggdånger tillerkändes han av konung Johan III gen.brev av 29 mars 1591 sex pund spannmål. Förmånen stadfästes av konung Sigismund samt av hertig Karl 27 feb. 1596. Han undertecknade Uppsala mötes beslut 1593 och Söderköpings riksdagsbeslut 22 okt. 1595. Förordnad att under kyrkoherdens i Härnösand, Laurentius Jonae, privation tillika uppehålla kyrkoherdetjänsten i staden 1596, synes han även efter dennes död innehaft befattningen. Han övertar hemmanet i Helgum där han som mest har 18 kor (1601). Han brukar också ett hemman i Berge 1596 och från året därpå ett hemman i Brunnäs där han har 8 kor (1601). I prästgården har han dessutom 21 kor samma år. Herr Hans avled 3:dje dag påsk (26 april) 1603 och begravdes i Säbrå kyrka mitt för altaret. I Säbrå socken ägde han rätt mycket jord, som tillföll änkan och barnen: 14 3/4 seland i Helgum, 13 ½ seland i Brännäs, 7 ½ seland i Åå och 3/4 seland i Berglägden. Sonen Jakob Hansson "samt flere mina medsyskon bekänner oss på vår moders Anna Sigersdotter vägnar att hava efter vår salig faders död, Hans Laurentii uppburit ... spannmål..., datum Säbrå 1 februari 1603". (Fadern således avliden före det.) Första hustrun (?) hade ärvt jord i Obol, som äldste sonen erhöll som gåva av mor och syskon och vilken såldes, "då han for för att magistrera" i Tyskland. Rörande kyrkoherdens familjeförhållanden förelligger en utmärkt källa i sonen Christophers räkenskapsbok, bevarad i Uppsala Universitetsbibliotek. Kyrkoherde 1590-1603 i Säbrå fs.

---

http://www.solace.se/~blasta/herdamin/sabra.pdf