Peder Bryntesson Lilliehöök, dä

Enligt supplementet 2008 till 'Svenska Adelns Ättartavlor' : Per Bryntesson är i själva verket två bröder med samma förnamn som blivit sammanblandade: Per Bryntesson d.ä., som antog namnet Per Bonde, och Per Bryntesson d.y. .

Per Bryntesson Liljehöök, som stundom kallar sig Peder Bonde (Lilliehöök af Frådala). I Kulling och Bjärke hade tidigare både hans far och farfar suttit som häradshövdingar alltsedan 1460-talet. Ätten är liksom ätten Lilliehöök af Gälared och Kolbäck utgrenad ur en sedan 1462 känd västgötsk frälsesläkt med väpnaren och häradshövdingen i Kulling och Bjärke Bertil Persson som äldste kände stamfader. Vid Riddarhusets grundande 1625 bestod släkten av tre grenar: Kolbäck, Fårdala och Gälared. Fårdalagrenen inrangerades såsom gammal riksrådssläkt i den andra klassen, medan Kolbäcks- och Gälaredsgrenarna placerades i tredje klassen under gemensamt nr 66. Genom förbiseende vid sammanställningen av riddarhusgenealogiernas första redaktion på 1760-talet kom Gälaredsgrenen att felaktigt införas på Fårdalagrenens stamtavla. Då den ursprungliga Fårdalagrenen dog ut 1801, underlät man på Riddarhuskansliet att föra av ätten. Medlemmar av Gälaredsgrenen kom härigenom från 1809 att företräda den utdöda adliga ätten nr 1. Riddarhusdirektionen sanktionerade 1861 misstaget, då det skedda hade hunnit få sekelgammal hävd. Fårdalagrenen för av tradition sedan 1700-talets mitt en friherrlig krona på hjälmen. Två bröder av den ursprungliga Fårdala ättegren, Jacob och Anders Lilliehöök (1633–1657 respektive 1635–1685) upphöjdes 1651 på grund av faderns, generalen av infanteriet Johan Lilliehöök (1598–1642) förtjänster i friherrligt stånd och introducerades 1652 under nr 13. Ätten utslocknade dock redan 1685.