Torgils Knutsson

Tyrgils Knutsson

Fängslades 6.12 1305 på konungens befallning och halshöggs i Stockholm omkring 9.2 1306.

• http://www.blf.fi/artikel.php?id=168
• http://www.adelsvapen.com/genealogi/Tyrgils_Knutssons_%C3%A4tt
• http://fi.wikipedia.org/wiki/Torkkeli_Knuutinpoika
• https://www.uppslagsverket.fi/sv/sok/view-103684-TyrgilsKnutsson
• http://runeberg.org/svenhovd/18.html
• http://wadbring.com/historia/sidor/torgils.htm

Riksråd og marsk. Sveriges verklige styresman under Birger Magnussons omyndighet. Viborgs grundare. Han var Magnus Ladulås riksmarsk och förmyndare för kung Birger Magnusson. Under Birgers omyndighetstid 1290-98 innehade Torgils Knutsson regentskapet.

Torgils var son till en Knut. Moderns namn är ej känt, men hon var dotter till Sigtrygg Bengtsson (Boberg). Torgils mormor var dotter till Magnus Minnesköld i dennes första äktenskap och alltså halvsyster till Birger jarl.

Torgils Knutsson var gift för första gången med en okänd kvinna. I sitt andra äktenskap var han gift med en Birgitta. Han gifter sig för tredje gången 1303 med grevinnan Hedvig von Ravensberg.

Kilde: http://sv.wikipedia.org/wiki/Torgils_Knutsson

SDHK-nr: 1251

Utfärdat: 12831002, Stockholm Innehåll: Karl Estridsson tillkännager att han till sin släkting fru Ragnild sålt 1 markland i ”Bräggiä” (trol. Krägga, Övergrans socken) för 48 mark och att hon, för att hon enskilt skulle äga nämnda gods, hade sålt sitt fädernearv i Finsta till sin släkting Birger Petersson för samma summa penningar. Fastar var Filip från ”Rumby”, Torsten Tjälvesson, Bengt Bosson, Bengt ”Algnesson”, Björn Svarte, Ingevald, Offradus från Spånga och Ingemund. Sigillanter var kungen(1, Magnus ”långer”(2, kanslern Peter, ärkedjäknen Sigge i Linköping, drotsen M., Tyrgils Knutsson och utfärdaren.

SDHK-nr: 1314

Utfärdat: 12850823, Sundby Innehåll: Kung Magnus av Sverige kungör att han tilldelar fru Ingeborg, Bengt Peterssons hustru, gården Berga i Vårdinge (socken) med alla tillägor i utbyte mot hennes gård Stensäter(?)(1, vilken hon fått i mogongåva av sin dåvarande make Nils Mikaelsson, stadfäster detta byte och överför på henne och hennes arvingar full dispositions- och äganderätt till nämnda gård med tillägor. Fastar är marsken Håkan Tunesson, Karl Estridsson, Johannes Ingevaldsson, Rörik Algotsson, Filip från ”Runby”, Nils Ingemundsson, Peter Ragvaldsson, Arnolf från ”Møriby”, Dan Jonsson, Torgils Knutsson, Birger Petersson, Filip Ingevaldsson, Erik Östensson, lagmannen Björn m.fl. Sigillanter är utfärdaren, hans bror hertig Bengt, ärkebiskop M(agnus) i Uppsala, biskoparna A(nund) i Strängnäs och P(eder) i Västerås, samt rådmännen drotsen M., marsken Ha(kvin = Håkan), Karl Estridsson, Anund Haraldsson och Nils Ingemundsson. SDHK-nr: 2236

Utfärdat: 13080325, Örebro Innehåll: Hertigarna Erik och Valdemar belönar befallningsmannen på Nyköping Ingevald Estridsson Hammerstaätten [Ingevald] genom att skänka honom allt det gods som Tyrgils Knutsson ägt i ”Rönhundare” (Rönö hundare) och ”Innaakar” (=Jönåker?), förutom några andra mindre jordegendomar. Talas om en kvarn i ”Næfu” (=Nävekvarn?) och 1 öresland i ”Byarkkasatær” (Björksäter?). Sigillanter är utfärdarna, kung Birger av Sverige, biskop Brynolf (Algotsson) i Skara, biskop Karl i Linköping, drotsen Abjörn Sixtensson, Filip Ingevaldsson m.fl.

SDHK-nr: 1717

Utfärdat: 12960908, Stockholm Innehåll: Intyg om att ett jordabyte mellan herr Birger Persson och herr Rörik Matsson från Sollentuna ägt rum 12960908 i ’brödernas hus’ (domo fratrum) i Stockholm, varvid herr Birger till herr Rörik lämnat sin gård Finsta med kvarnar i utbyte mot den gård i Skällnora med kvarnar som herr Rörik lagligen överlåtit på herr Birger i närvaro av fastarna marsken Tyrgils Knutsson, Abjörn Sixtensson, ”yop modhorson” och Karl Tyske. Närvarande var väpnarna Knut Svantepolksson, Sigmund Erengislesson, Johannes ”Thur”, Germund lagmannens son, Erik från Husaby, Anders från Lovö och herr Abjörns tjänare Ingemar, bönderna Johannes ”gasæbogh” och hans son Johannes samt ”Morkarus” från Alsnö, köpmännen Tidemann ”essæ” och Skule, bönderna Johannes Ulfsson, Nils Styrman (gubernator), Ingemund från Arninge, Simon Hak, Ingemund från Sälna, ”Grymbr” från Liderne, Olof Långe, Johannes Kristineson, Anund från Näsby och Olof Fiskare. Vidare var även herr Röriks söner Johannes och Ingevald närvarande och godkände och stadfäste ovannämnda överenskommelse både i ”brödernas hus” och i stadskyrkan i Stockholm, men med förbehållet att byggnader och lösegendom på båda gårdarna skulle värderas, varefter den part, vars byggnader och lösöre befanns vara värda mindre skulle skulle gottgöra mottagaren av detta gods i motsvarande grad.

SDHK-nr: 1725

Utfärdat: 12961231, Stockholm Innehåll: Ingeborg, dotter till herr Ulf Karlsson och hustru till herr Abjörn Sixtensson, förordnar med samtycke av sin släkting marsken Tyrgils Knutsson, sin bror Filip Ulfsson samt sin släkting och sin dotter Birgittas förmyndare Peter Ragnvaldsson rörande sitt gods på följande sätt: hon skänker till sin make, om hon skulle dö före honom och oavsett om de då har något gemensamt barn i livet eller ej, sina gårdar Klåstad med alla tillägor i ”lindafors”, ”haroxtorp” med alla tillägor inklusive kvarnar och fisken i Motala (?), ”haranes” med alla tillägor samt sin morgongåva och överför den fulla ägande- och dispositionsrätten på honom och hans arvingar; om han däremot skulle dö före henne, vill hon för sig och sina arvingar behålla allt det nämnda godset. Hon utber sig avslutningsvis även ett stadfästelsebrev på ovannämnda transaktion från Sveriges kung B(irger). Sigillanter är utfärdaren, marsken Tyrgils Knutsson, utfärdarens bror Filip Ulfsson och Peter Ragnvaldsson.

SDHK-nr: 2110

Utfärdat: 13050629, Stockholm Innehåll: Kung Birger av Sverige till alla invånare i Uppsala biskopsdöme rörande Uppsala kyrkas och dess prelaters rätt till 1/3 av tiondena, d.v.s. fattigtionde, från de tre folklanden; efter att år 1299 ha förbjudit att nämnda fattigtionde från folklanden skulle utbetalas till uppsalakyrkan och dess prelater och påbjudit att det i stället skulle sparas intill dess att han fått klart för sig vad som var rätt i denna sak, har kungen nu efter tillbörlig undersökning på förekommen anledning beslutat att följa i sina föregångare och förfäders fotspår; således beviljar, överlåter och stadfäster han med samtycke av rikets råd och äldste nämnda tionde åt kyrkan i Uppsala och dess prelater och förbjuder strängeligen att någon fortsättningsvis behåller detta tionde eller förhindrar dess utbetalning. Sigillanter är utfärdaren och dennes rådsherrar och vittnen biskoparna Isar i Strängnäs och Nils i Västerås, kungens marsk Tyrgils Knutsson, lagmännen Svantepolk i Östergötland, Birger i Uppland, Magnus Gregersson i Västmanland, Leonard i Närke, Filip Ingevaldsson i Södermanland, Bengt i Västergötland och Knut i Värmland samt Knut Jonsson, Filip Ulfsson, Peter Ragnvaldsson, Gudmar Magnusson, Karl Tydiske och Karl Ulfsson.

SDHK-nr: 2136

Utfärdat: 13060209, Stockholm Innehåll: Förutvarande marsken Tyrgils Knutsson upprättar sitt testamente; för det första skänker han till mindrebröderna i Stockholm, hos vilka han väljer sin gravplats, sin gård Til (S:t Olofs socken, Ärlinghundra härad) med alla tillägor, vidare till kyrkan i Uppsala sin gård Ön (i Valbo socken) i Gästrikland, till kyrkan i Västerås sin gård Målhammar (Björksta socken), till kyrkan i Strängnäs sin gård Idö (Jäders socken), till kyrkan i Skara sin gård ”Haldiæ” (i Götene eller Sävare socken i Västergötland) och till kyrkan i Linköping sin gård Skinnaryd (Eksjö socken, Småland). Vidare skänker han till varje kloster i Sverige, förutom dem som får mer, samt till varje hospital därstädes 5 mark penningar, till klarissorna i Stockholm 10 mark penningar, till (stads)kyrkan i Stockholm 5 mark penningar och till dess präst 3 mark penningar, till helgeandshusen i Stockholm och Uppsala 5 mark penningar vardera, till varje kyrka där han har gods 1 örtugland, till varje präst i vars församling han har gods 1 mark penningar samt till sin hustru sin gård Gum (Källby socken, Kinnefjärdings härad) för så lång tid, som hon väljer att stanna i Sverige och leva som änka; om hon emellertid gifter om sig, vill utfärdaren att nämnda gård tilldelas hans arvingar. Utfärdaren ber ödmjukt sin kung Birger att stadfästa testamentet och att fungera som testamentsexekutor samman med biskoparna i Skara, Linköping, Strängnäs och Västerås samt herr Folke Jönsson, herr Gudmar, herr Peter Likvidsson och fogden Kristian i Stockholm. Till lösande av nämnda testamentsgåvor och av sina kvarvarande skulder med mera överlåter han allt sitt övriga gods, förutom det ovannämnda, i händerna på testamentsexekutorerna och ber fogden Kristian att vara särskilt ansvarig för att alla skall få det som tillkommer dem. Sigillanter är Folke Jönsson, fogden Kristian, Stockholms stads borgerskap och mindrebrödrakonventet i Stockholm.

SDHK-nr: 2236

Utfärdat: 13080325, Örebro Innehåll: Hertigarna Erik och Valdemar belönar befallningsmannen på Nyköping Ingevald genom att skänka honom allt det gods som Tyrgils Knutsson ägt i ”Rönhundare” (Rönö hundare) och ”Innaakar” (=Jönåker?), förutom några andra mindre jordegendomar. Talas om en kvarn i ”Næfu” (=Nävekvarn?) och 1 öresland i ”Byarkkasatær” (Björksäter?). Sigillanter är utfärdarna, kung Birger av Sverige, biskop Brynolf (Algotsson) i Skara, biskop Karl i Linköping, drotsen Abjörn Sixtensson, Filip Ingevaldsson m.fl.

Torgils Knutsson († Februar 1306 in Stockholm; auch Tyrgils oder Torkel Knutsson) war schwedischer Reichsmarschall und nach dem Tode des Königs Magnus Ladulås zwischen 1290 und 1298 Führer der Vormundschaftsregierung für den erst 10-jährigen König Birger Magnusson. 1303 heiratete er Hedwig, die Tochter des Grafen Otto III. von Ravensberg.

Torgils Knutsson führte eine expansive Außenpolitik. Unter seiner Führung wurden im dritten schwedischen Kreuzzug 1293 Teile Kareliens erobert, wo die Grenzfestung Wyborg gegründet wurde. Ein Versuch, an der Mündung der Newa eine schwedische Festung anzulegen, scheiterte aber 1300. Innenpolitisch versuchte er, den Einfluss der Kirche zurückzudrängen.

Torgils Knutsson unterstützte auch den jungen König gegen die Machtansprüche seiner Brüder, was ihm deren Feindschaft zuzog. Während eines kurzzeitigen Ausgleichs zwischen dem König und seinen Brüdern wurde er im Dezember 1305 bei Lena gefangengenommen und im Februar 1306 in Stockholm hingerichtet. Zuerst in ungeweihter Erde beigesetzt wurden seine sterblichen Überreste etwas später in die Riddarholmskyrkan überführt.

Torkkeli Knuutinpoika (myös Tyrgils, ruots. Torgils Knutsson; k. helmikuu 1306 Tukholma) oli ruotsalainen valtaneuvos, joka toimi marskina ja Ruotsin holhoojahallituksen johtavana jäsenenä kuningas Birger Maununpojan alaikäisyyden aikana vuosina 1290–1298. Torkkeli Knuutinpoika syrjäytettiin ja teloitettiin vuonna 1306, kun hän oli joutunut Birger Maununpojan epäsuosioon.

Perinteisen, nyttemmin kyseenalaistetun näkemyksen mukaan Torkkeli Knuutinpoika johti vuonna 1293 Karjalaan suuntautunutta sotaretkeä eli niin sanottua kolmatta ristiretkeä Suomeen ja perusti sen aikana Viipurin linnan karjalaisten aiemman linnoituksen paikalle. Häntä on siksi perinteisesti pidetty koko Viipurin perustajana. 1300-luvulla kirjoitetun Eerikinkronikan kuvaus sotaretkestä mainitsee kuitenkin vain linnan perustamisen. Lisäksi arkeologisten kaivausten perusteella Viipurissa oli karjalainen kauppapaikka jo 900-luvulla.

Helsingissä ja Viipurissa olevat Torkkeli-alkuiset paikannimet (kuten Torkkelinmäki ja Torkkelinpuisto) on nimetty Torkkeli Knuutinpojan mukaan. Vuonna 1908 Viipurin vanhalle raatihuoneentorille linnaa vastapäätä pystytettiin Ville Vallgrenin veistämä Torkkeli Knuutinpojan patsas. Se poistettiin paikaltaan neuvostoaikana, mutta palautettiin linnan 700-vuotisjuhlien yhteydessä 1993.

Torgils ou Tyrgils Knutsson (exécuté après le 9 janvier 1306) est un Marsk (latin: Marschalcus)1 et régent de Suède de 1290 à 1303.

Origine

Torgils ou Tyrgils Knutsson originaire du Västergötland est mentionné dans les sources à partir de 1281. Chevalier en 1288, il devient « Marsk » peu de temps avant la mort du roi Magnus III de Suède. Il est nommé régent dans l'attente de la majorité des fils du défunt roi notamment de celle Birger de Suède l’aîné qui avait été désigné comme souverain.

Régence

La régence de Torgils est marquée par des relations tendues avec l’Église, liées à sa volonté de faire abolir la taxe d'exemption dont bénéficiait le clergé, des famines en 1291 et 1292 et une reprise des expédions en Finlande.

Lors de l'expédition connue sous le nom « troisième croisade finnoise », les Suédois établissent en 1292 un avant poste avec la forteresse de Vyborg (finnois : Viipuri). En 1295, le Maréchal déclenche une première offensive contre les païens de Carélie en amont de la Néva et sur le Lac Ladoga qui s’achève par l’annexion temporaire de la place commerciale de Kexholm (finnois: Kekkisalmi, aujourd'hui: Priozersk) sur la rive occidentale. Le 4 mars 1295, le roi Birger pouvait annoncer triomphalement aux représentants de Lubeck et des autres villes hanséatiques qu'il avait christianisé les Caréliens.

Toutefois, la garnison et son capitaine Sigge Loba sont expulsés par une contre offensive des russes de Novgorod. En 1300, une nouvelle expédition menée sans doute en concertation avec l’Ordre Teutonique est entreprise, elle se conclut par la construction de la forteresse de Landskrona au confluent de la Neva et de l’Ochta. L'année suivante, la garnison effectue des coups-de-main vers le nord et vers le sud en Carélie et en Ingrie mais les Suédois sont de nouveau vaincus et le fort est pris par les Russes le 18 mai 1301.

Le régent négocie également en 1295 l’union du roi Birger Magnusson avec la princesse Märta de Danemark et fait couronner le jeune souverain le 2 décembre 1298 à Söderköping en Östergötland. Au sommet de sa puissance, Torgils qui possédait par ailleurs de nombreux domaines répartis dans le royaume de Suède, fait épouser sa fille Kristina par le prince Valdemar Magnusson et se marie lui-même au cours de l’été 1303 à Stockholm avec une comtesse allemande Hedwige, fille de Otton III de Ravensberg.

La chute

La régence de Torgils Knutsson s’achève en 1303 et, s’il reste un proche du roi Birger de Suède, il commence à s’opposer aux ambitions des deux frères du roi, Erik Magnusson et Valdemar Magnusson. Ce dernier obtient en 1305 l’autorisation de l’Église de se séparer de son épouse.

Mal soutenu par le pusillanime roi Birger, Torgils, qui s’était fait de nombreux ennemis dans la hiérarchie ecclésiastique, est arrêté à la demande des princes et sur ordre du roi en décembre 1305 et est exécuté à Södermalm au sud de Stockholm après le 9 janvier 1306.

Торгильс (Торкель) Кнутссон (швед. Torgils (Tyrgils, Torkel) Knutsson, первое упоминание в 1283, умер в 1306) — принадлежал к одной из наиболее могущественных шведских фамилий; был маршалом в последние годы правления короля Магнуса Ладулоса и после его смерти управлял государством от имени малолетнего короля Биргера Магнуссона. Основатель Выборга.

Походы против русских

Предпринял ряд походов на территорию нынешней Финляндию, которая в то время была территорией Новгородского княжества. Основал в 1293 году Выборгский замок, ставший оплотом владычества шведов на Карельском перешейке.

В 1300 году предпринял новый крупный поход против русских. Целью похода было отнять у Великого Новгорода устье Невы. При впадении Охты в Неву в одно лето была построена крепость Ландскрона. Попытка русских помешать строительству окончилась неудачей. Но когда основное войско шведов вернулось домой, оставленный на зимовку гарнизон был ослаблен голодом и цингой, и крепость была взята русскими 18 мая 1301 года. Крах предприятия способствовал падению маршала.

Внутренняя политика

В отношении к церкви Кнутссон поступал самостоятельно и постановил, против желания папы Бонифация VIII, чтобы в случае необходимости сборы на военное дело взимались и с имущества церкви. Когда Биргер достиг совершеннолетия, Кнутссон несколько лет продолжал оставаться регентом, пока в 1303 году не сложил с себя власть. Оклеветанный перед королём, он был обезглавлен в 1306 году. Казнь через отсечение головы состоялась 10 февраля 1306 года. Похоронен он был в том же месте, где и казнён — на неосвященной церковью земле. Над могилой, как свидетельствует «Хроника Эрика», был установлен крест и возведён «огромный шатёр», с алтарём внутри него. В мае 1306 года тело Торгильса Кнутссона было перенесено в Риддархольмскую церковь. Именно это место было указано в завещании маршала, сделанном им незадолго до смерти. На каменной надгробной плите Торгильса Кнутссона и его первой жены — изображение Биргитты.

Tyrgils Knutsson

Fängslades 6.12 1305 på konungens befallning och halshöggs i Stockholm omkring 9.2 1306.

• http://www.blf.fi/artikel.php?id=168
• http://www.adelsvapen.com/genealogi/Tyrgils_Knutssons_%C3%A4tt
• http://fi.wikipedia.org/wiki/Torkkeli_Knuutinpoika
• https://www.uppslagsverket.fi/sv/sok/view-103684-TyrgilsKnutsson
• http://runeberg.org/svenhovd/18.html
• http://wadbring.com/historia/sidor/torgils.htm

Riksråd og marsk. Sveriges verklige styresman under Birger Magnussons omyndighet. Viborgs grundare. Han var Magnus Ladulås riksmarsk och förmyndare för kung Birger Magnusson. Under Birgers omyndighetstid 1290-98 innehade Torgils Knutsson regentskapet.

Torgils var son till en Knut. Moderns namn är ej känt, men hon var dotter till Sigtrygg Bengtsson (Boberg). Torgils mormor var dotter till Magnus Minnesköld i dennes första äktenskap och alltså halvsyster till Birger jarl.

Torgils Knutsson var gift för första gången med en okänd kvinna. I sitt andra äktenskap var han gift med en Birgitta. Han gifter sig för tredje gången 1303 med grevinnan Hedvig von Ravensberg.

Kilde: http://sv.wikipedia.org/wiki/Torgils_Knutsson

SDHK-nr: 1251

Utfärdat: 12831002, Stockholm Innehåll: Karl Estridsson tillkännager att han till sin släkting fru Ragnild sålt 1 markland i ”Bräggiä” (trol. Krägga, Övergrans socken) för 48 mark och att hon, för att hon enskilt skulle äga nämnda gods, hade sålt sitt fädernearv i Finsta till sin släkting Birger Petersson för samma summa penningar. Fastar var Filip från ”Rumby”, Torsten Tjälvesson, Bengt Bosson, Bengt ”Algnesson”, Björn Svarte, Ingevald, Offradus från Spånga och Ingemund. Sigillanter var kungen(1, Magnus ”långer”(2, kanslern Peter, ärkedjäknen Sigge i Linköping, drotsen M., Tyrgils Knutsson och utfärdaren.

SDHK-nr: 1314

Utfärdat: 12850823, Sundby Innehåll: Kung Magnus av Sverige kungör att han tilldelar fru Ingeborg, Bengt Peterssons hustru, gården Berga i Vårdinge (socken) med alla tillägor i utbyte mot hennes gård Stensäter(?)(1, vilken hon fått i mogongåva av sin dåvarande make Nils Mikaelsson, stadfäster detta byte och överför på henne och hennes arvingar full dispositions- och äganderätt till nämnda gård med tillägor. Fastar är marsken Håkan Tunesson, Karl Estridsson, Johannes Ingevaldsson, Rörik Algotsson, Filip från ”Runby”, Nils Ingemundsson, Peter Ragvaldsson, Arnolf från ”Møriby”, Dan Jonsson, Torgils Knutsson, Birger Petersson, Filip Ingevaldsson, Erik Östensson, lagmannen Björn m.fl. Sigillanter är utfärdaren, hans bror hertig Bengt, ärkebiskop M(agnus) i Uppsala, biskoparna A(nund) i Strängnäs och P(eder) i Västerås, samt rådmännen drotsen M., marsken Ha(kvin = Håkan), Karl Estridsson, Anund Haraldsson och Nils Ingemundsson. SDHK-nr: 2236

Utfärdat: 13080325, Örebro Innehåll: Hertigarna Erik och Valdemar belönar befallningsmannen på Nyköping Ingevald Estridsson Hammerstaätten [Ingevald] genom att skänka honom allt det gods som Tyrgils Knutsson ägt i ”Rönhundare” (Rönö hundare) och ”Innaakar” (=Jönåker?), förutom några andra mindre jordegendomar. Talas om en kvarn i ”Næfu” (=Nävekvarn?) och 1 öresland i ”Byarkkasatær” (Björksäter?). Sigillanter är utfärdarna, kung Birger av Sverige, biskop Brynolf (Algotsson) i Skara, biskop Karl i Linköping, drotsen Abjörn Sixtensson, Filip Ingevaldsson m.fl.

SDHK-nr: 1717

Utfärdat: 12960908, Stockholm Innehåll: Intyg om att ett jordabyte mellan herr Birger Persson och herr Rörik Matsson från Sollentuna ägt rum 12960908 i ’brödernas hus’ (domo fratrum) i Stockholm, varvid herr Birger till herr Rörik lämnat sin gård Finsta med kvarnar i utbyte mot den gård i Skällnora med kvarnar som herr Rörik lagligen överlåtit på herr Birger i närvaro av fastarna marsken Tyrgils Knutsson, Abjörn Sixtensson, ”yop modhorson” och Karl Tyske. Närvarande var väpnarna Knut Svantepolksson, Sigmund Erengislesson, Johannes ”Thur”, Germund lagmannens son, Erik från Husaby, Anders från Lovö och herr Abjörns tjänare Ingemar, bönderna Johannes ”gasæbogh” och hans son Johannes samt ”Morkarus” från Alsnö, köpmännen Tidemann ”essæ” och Skule, bönderna Johannes Ulfsson, Nils Styrman (gubernator), Ingemund från Arninge, Simon Hak, Ingemund från Sälna, ”Grymbr” från Liderne, Olof Långe, Johannes Kristineson, Anund från Näsby och Olof Fiskare. Vidare var även herr Röriks söner Johannes och Ingevald närvarande och godkände och stadfäste ovannämnda överenskommelse både i ”brödernas hus” och i stadskyrkan i Stockholm, men med förbehållet att byggnader och lösegendom på båda gårdarna skulle värderas, varefter den part, vars byggnader och lösöre befanns vara värda mindre skulle skulle gottgöra mottagaren av detta gods i motsvarande grad.

SDHK-nr: 1725

Utfärdat: 12961231, Stockholm Innehåll: Ingeborg, dotter till herr Ulf Karlsson och hustru till herr Abjörn Sixtensson, förordnar med samtycke av sin släkting marsken Tyrgils Knutsson, sin bror Filip Ulfsson samt sin släkting och sin dotter Birgittas förmyndare Peter Ragnvaldsson rörande sitt gods på följande sätt: hon skänker till sin make, om hon skulle dö före honom och oavsett om de då har något gemensamt barn i livet eller ej, sina gårdar Klåstad med alla tillägor i ”lindafors”, ”haroxtorp” med alla tillägor inklusive kvarnar och fisken i Motala (?), ”haranes” med alla tillägor samt sin morgongåva och överför den fulla ägande- och dispositionsrätten på honom och hans arvingar; om han däremot skulle dö före henne, vill hon för sig och sina arvingar behålla allt det nämnda godset. Hon utber sig avslutningsvis även ett stadfästelsebrev på ovannämnda transaktion från Sveriges kung B(irger). Sigillanter är utfärdaren, marsken Tyrgils Knutsson, utfärdarens bror Filip Ulfsson och Peter Ragnvaldsson.

SDHK-nr: 2110

Utfärdat: 13050629, Stockholm Innehåll: Kung Birger av Sverige till alla invånare i Uppsala biskopsdöme rörande Uppsala kyrkas och dess prelaters rätt till 1/3 av tiondena, d.v.s. fattigtionde, från de tre folklanden; efter att år 1299 ha förbjudit att nämnda fattigtionde från folklanden skulle utbetalas till uppsalakyrkan och dess prelater och påbjudit att det i stället skulle sparas intill dess att han fått klart för sig vad som var rätt i denna sak, har kungen nu efter tillbörlig undersökning på förekommen anledning beslutat att följa i sina föregångare och förfäders fotspår; således beviljar, överlåter och stadfäster han med samtycke av rikets råd och äldste nämnda tionde åt kyrkan i Uppsala och dess prelater och förbjuder strängeligen att någon fortsättningsvis behåller detta tionde eller förhindrar dess utbetalning. Sigillanter är utfärdaren och dennes rådsherrar och vittnen biskoparna Isar i Strängnäs och Nils i Västerås, kungens marsk Tyrgils Knutsson, lagmännen Svantepolk i Östergötland, Birger i Uppland, Magnus Gregersson i Västmanland, Leonard i Närke, Filip Ingevaldsson i Södermanland, Bengt i Västergötland och Knut i Värmland samt Knut Jonsson, Filip Ulfsson, Peter Ragnvaldsson, Gudmar Magnusson, Karl Tydiske och Karl Ulfsson.

SDHK-nr: 2136

Utfärdat: 13060209, Stockholm Innehåll: Förutvarande marsken Tyrgils Knutsson upprättar sitt testamente; för det första skänker han till mindrebröderna i Stockholm, hos vilka han väljer sin gravplats, sin gård Til (S:t Olofs socken, Ärlinghundra härad) med alla tillägor, vidare till kyrkan i Uppsala sin gård Ön (i Valbo socken) i Gästrikland, till kyrkan i Västerås sin gård Målhammar (Björksta socken), till kyrkan i Strängnäs sin gård Idö (Jäders socken), till kyrkan i Skara sin gård ”Haldiæ” (i Götene eller Sävare socken i Västergötland) och till kyrkan i Linköping sin gård Skinnaryd (Eksjö socken, Småland). Vidare skänker han till varje kloster i Sverige, förutom dem som får mer, samt till varje hospital därstädes 5 mark penningar, till klarissorna i Stockholm 10 mark penningar, till (stads)kyrkan i Stockholm 5 mark penningar och till dess präst 3 mark penningar, till helgeandshusen i Stockholm och Uppsala 5 mark penningar vardera, till varje kyrka där han har gods 1 örtugland, till varje präst i vars församling han har gods 1 mark penningar samt till sin hustru sin gård Gum (Källby socken, Kinnefjärdings härad) för så lång tid, som hon väljer att stanna i Sverige och leva som änka; om hon emellertid gifter om sig, vill utfärdaren att nämnda gård tilldelas hans arvingar. Utfärdaren ber ödmjukt sin kung Birger att stadfästa testamentet och att fungera som testamentsexekutor samman med biskoparna i Skara, Linköping, Strängnäs och Västerås samt herr Folke Jönsson, herr Gudmar, herr Peter Likvidsson och fogden Kristian i Stockholm. Till lösande av nämnda testamentsgåvor och av sina kvarvarande skulder med mera överlåter han allt sitt övriga gods, förutom det ovannämnda, i händerna på testamentsexekutorerna och ber fogden Kristian att vara särskilt ansvarig för att alla skall få det som tillkommer dem. Sigillanter är Folke Jönsson, fogden Kristian, Stockholms stads borgerskap och mindrebrödrakonventet i Stockholm.

SDHK-nr: 2236

Utfärdat: 13080325, Örebro Innehåll: Hertigarna Erik och Valdemar belönar befallningsmannen på Nyköping Ingevald genom att skänka honom allt det gods som Tyrgils Knutsson ägt i ”Rönhundare” (Rönö hundare) och ”Innaakar” (=Jönåker?), förutom några andra mindre jordegendomar. Talas om en kvarn i ”Næfu” (=Nävekvarn?) och 1 öresland i ”Byarkkasatær” (Björksäter?). Sigillanter är utfärdarna, kung Birger av Sverige, biskop Brynolf (Algotsson) i Skara, biskop Karl i Linköping, drotsen Abjörn Sixtensson, Filip Ingevaldsson m.fl.