Follow
Bureätten
Bureätten eller släkten Bure är sedan 1600-talet en kollektiv benämning på familjer som på mans- eller kvinnolinjen härstammar från en släkt i Bure i Skellefteå, nuvarande Bureå. Avkomlingar till Bureätten kallas vanligen Bureättlingar.
Vissa släktlinjer och enskilda personer har burit namnen Bure, Burman och Burensköld. Släkten har frambringat flera i den svenska stormaktstidens kyrko- och lärdomshistoria framstående män, däribland den månglärde Johan Bure (latiniserat Johannes Bureus), en av 1600-talets portalfigurer. Bureås kommunvapen är bildat efter den adlade grenen Bures adliga vapen.
Släkten Bure finns nedtecknad på den så kallade Bureusstenen som finns innanför södra porten på Uppsala domkyrka. Bureusstenen, som ursprungligen var gravhäll till Johannes Bureus föräldrar, togs bort på 1960-talet, men återuppsattes 2009. De äldsta leden i släkten Bures släktträd är en typisk genealogi från senrenässansen, där ingen åtskillnad görs mellan saga och verklighet.
Bure (adlig släkt)
Bure var en svensk adlig släkt nr 126, härstammande från den s k Bureätten.
Om ättens äldsta ursprung, se Bureätten. Till denna ätt ska enligt traditionen kyrkoherden Engelbrechtus Laurentii i Säbrå stamma. Denne var kontraktsprost i Västerbotten år 1612. Hans hustru, Elisabeth Andersdotter, var dotter till prosten och kyrkoherden i Skellefteå Andreas Olai som förde lutherdomen till den socknen. Dennes hustru Anna Andersdotter var barn till Anders Jacobsson Bure i Kåge som enligt Anrep var underlagman och enligt Johannes Bureus var son till Kälug från Hälsingland och underlagmannen Jacob Andersson i Västerbotten, som inte finns belagd i historiska källor. Anders Jacobsson Bure finns omnämnd i ett pergamentsbrev utfärdat av ärkebiskop Johannes Magnus, eftersom han gifte sig med dottern till en katolsk präst och därmed fick hemmanet Kåge utanför Skellefteå.
Olof Bure adlades 1621 på namnet och introducerades på nummer 126, och hans båda bröder Anders Bure samt Jonas Bure 1624 på samma namn och nummer. Släkten dog ut på svärdssidan med överjägmästaren Anders Fale Bure 1829.